Urban-Örjan

NY BLOGG

2010-07-23T23:58:00.001+02:00

Så, nu är det gjort, nu har jag skaffat mig en ny blogg och det på wordpress, ty jag är så trött på blogger. Jag vet inte riktigt varför jag är det, men jag gillar i alla fall wordpress, så så blir det så länge.

http://dunderfel.wordpress.com

Där hittar ni min blogg från och med nu.

Namnet ska Axel ha cred för. Höhö.

På hemväg

2010-07-23T11:59:00.002+02:00

Idag blir det att ta bussen hem till Götet, för inatt ska jag jobba. Jag är inte särskilt pepp på att jobba just nu. Men det är bara för att jag vill vara kvar här, så fort jag är hemma kommer jag längta tills det är dags att gå ut med tidningskärran.

Vi har haft två baddagar nu iallafall.

I förrgår var Ragnar och Karolina här med barn och bror, det var trevligt! Vi åkte ut till Grötö, och jag och Maria låg i och snorklade massor. (Maria mest, för de var i redan innan vi kom dit, haha.)
På kvällen gick jag, Maria, Sara och Rebecka till Bockepall och badade länge. Säkert en kvart. Det är länge här, för så länge brukar man inte vara utan fem brännmaneter per kvadratmeter vattenyta. Det är helt sjukt.

Igår vad Maria och jag i Lysekil och köpte böcker, haha. Vi är boknördar. Och på kvällen drog vi, Sara, Rebecka, Axel och Oscar till Klyftan och badade. Inte en enda brännmanet och galet skönt i vattnet!
Sen gick vi tillbaka hem och spelade kort.

Och idag ska jag åka hem. Jag vill inte. Jag vill vara kvar här. Jag orkar inte packa.

Bye, nu ska jag gå och packa.

Raninspis

2010-07-22T17:56:00.001+02:00

(Okej, nu är jag nyfiken på hur ni tolkar rubriken.)

På färjan hem från Lysekil med Maria fick jag lite inspiration till en novell och skrev ner typ halva på anteckningar i mobilen. Nu fick jag lite skrivlust och snodde mammas dator och ska skriva lite tills farmor och farfar kommer på middag.

Om novellen inte blir för bra kanske jag lägger ut den i min nya blogg, när den nu kommer. Blir den dålig lägger jag upp den så folk kan få nåt att skratta åt.

2010-07-20T16:52:00.002+02:00

Så fort jag kommit hem från Gsund ska jag ta och skaffa mig en ny blogg, eller börja på den wordpressbloggen jag startade för månader sen bara för att prova. Fast jag minns inte lösenordet, tror jag.
Men jag ska fixa det medan jag sitter uppe och väntar på sms:et som talar om att "Tidningsbilen har nu lämnat tryckeriet", vad annars ska jag göra vaken till klockan fyra på morgonen?
Kanske börja skriva på min bok? På allvar?
Nej, men det blir en ny blogg i alla fall. Med start på måndag.
Så, nu är det sagt, nu blir det så.

Jävla stockholmare

2010-07-20T16:31:00.000+02:00

Jag vill att det ska bli fint väder så man kan åka ut på holmarna. Jag vill ut på havet havet havet, jag vill åka båt, jag vill springa runt på holmar. Även om det innebär att man måste dela dem med de där dryga stockholmarna (eller hur, Maria?).
I fredags när vi kom ut på Vasholmen (en stor holme) låg det två andra familjer där, med massa småungar som sprang runt över hela holmen. Så fort vi kom iland och de fick syn på oss teaterropar en av papporna: "Nämen vafaaan, kommer det fler folk hit?"
Ööh, nej, idiot, ni råkar bara vara på en av de bästa holmarna utanför Grundsund, den vi åker till så gott som varje dag när det är fint väder, som ni inte har nån jävla ensamrätt till.
Men det trodde han, för så fort mamma kom ikapp oss, där vi gick runt och letade efter en plats att ligga på (som inte var så nära dem, även om de lagt sig där vi brukar slå läger) så går han fram till henne och säger, utan att hälsa eller nåt:
"Vi skulle uppskatta om ni inte lägger er precis här vid oss, för som ni ser så var vi här först, och vi skulle gärna vilja vara lite privata."
Men köp en holme då, idiot.
"Jaså det säger du?" sa mamma, som blev så chockad av att han var så otrevlig.
"Ja, det säger jag", sa han och bara gick tillbaka till sina småungar utan att kasta en enda blick till på oss.
Jag hade fanimej velat lägga mig precis intill dem bara för att jävlas.
Men det gjorde vi inte.
Ååh, vad irriterad jag blir på såna människor.
Sen var deras ungar bitchiga mot våra tjejer när de skulle fiska krabbor, jag blev pissed off.

På kvällen fick papporna+flickorna spö av mammorna+pojkarna på brännboll. Men inte med så mycket.
Och sen blev det maffia, maffia, maffia!

På loppisen i Fiskebäckskil i lördags köpte jag tio böcker för femtio kronor. Det var trevligt.

Sen har det bara vart tråkigt väder.
Igår var upplandsväsbyarna (läs: stockholmarna, beviset på att det faktiskt finns trevliga sådana) på middag, och vi småbarn spelade Spekulation och såg på Almost Famous. Sjuuuuukt bra film!
Idag var vi ute på Grötö. Det var fint, lite småmolnigt, och jag fick mig en liten vrak- och fotopromenad. Sen började det regna, så vi åkte in igen.

We went to the crossroads

2010-07-15T18:41:00.002+02:00

Det skulle vara Loppis vid Fiskebäckskilkorset idag, så Maria och jag tänkte oss att vi skulle ta en långpromenad, gå hemifrån tidigt och köpa massa roliga billiga böcker.
Men när vi vaknade så regnade det, så vi väntade på att det skulle ta slut. Det gjorde det inte riktigt. Nästan, men inte riktigt, så vi gick i ett ambivalent duggregn. Lite mer än en timme per väg, vi gick inte så fort, och kom på en plot till den skräck-/deckarboken vi tänkt skriva. Det blir nog riktigt bra, faktiskt.
Loppisen var i alla fall den mest ovärda loppis jag varit på. Typ tre stånd med likadana gamla glas och skålar, inte en enda bok. Så vi gick istället till Tempo och köpte var sin drickyoghurt som vi drack på vägen hem.
Sen var vi lite trötta.

Daimmuffins

2010-07-15T18:39:00.002+02:00

Det blev en makrill (som jag fångade upp!), och Maria fick på kroken ett potentiellt lik, som visade sig vara en tom hummertina, eller nåt sånt.
Men inga makrillmuffins, utan istället daimmuffins! Och sjukt goda sådana också.

femhundra

2010-07-14T12:56:00.003+02:00

(Inlägg 500, hurra, grattis!)

Grundsund är fint. Jag tycker om den här lilla hålan. Det är så lugnt, och man blir så lugn och man sover så bra och man mår så bra och det är så härligt att åka ut med båten till en holme och sola och bada och fika eller om det regnar sitta inne och se på en film eller spela gin rummy med grannar och släktingar (oavsett om de är så avlägsna som att vara pappas halvkusiner). De här dagarna har det blivit mest av det senaste. Det var fint i förrgår, på dagen, så då kom vi ut på havet en sväng. Men på kvällen brakade det loss ett sjuhelvetes åskväder med ösregn och blixtar och jag vet inte vad i flera timmar.
Igår var det regnigt, så då åkte vi till Torp och jag hittade en stor mysig tröja på H&M. Sen på kvällen var det lite spelhåla i Rågårdsvik. Gin rummy och maffia. Mycket trevligt!
Idag är det molnigt, men det håller på att spricka upp lite. Det blir kanske till att fiska sen om nån timme. Och Maria och jag ska baka något gott. Makrillmuffins?
Nu ska jag över till Maria så vi kan hitta nåt kul recept!

Det regnar

2010-07-11T15:16:00.004+02:00

Jag är på akut jättedåligt humör och blir sur för minsta småsak, och jag vet inte riktigt varför. Sen inser jag hur löjlig jag är som blir sån, och så blir jag glad igen tills nåt annat händer som gör mig sur igen. Mitt humör är nästan lika ambivalent som regnet (ena sekunden är det uppehåll, andra duggar det, och sen öser det ner i en minut för att sedan återgå till att vara uppehåll innan det skippar duggandet och går direkt till ösregn). Jag gillar regn.
Kanske är det en sån där femgrej.

Eller så är det för att jag vill att Maria ska vara här och leka med mig.

Boeken jag läser nu är på 900 sidor, och det längsta kapitlet är på 302. Det är ingen luft någonstans i den (föutom en tom sida mellan varje kapitel, alla 6 av dem), det är inte ens radbyte efter replikerna, de står på samma rad. Detta kombinerat med massa tyska namn och officersgradstitlar och organisationer är inte så lättsmält. Men den verkar bra ändå.

Just like old times for the last time for some time

2010-07-10T14:59:00.002+02:00

Det blev ingen avskedsfest i torsdags. Dels regnade det, och dels hade huvudpersonen feber och halsont. Istället träffades jag, Nea och Bea i stan ett par timmar igår, och det lär ha varit sista gången jag träffade Nea innan mars, för idag får jag skjuts till Grundsund, så jag slipper åka buss.
Vi gick runt på stan lite, och sen köpte vi en rulltårta och frusna bär på Hemköp (där vi förresten också sa hej till min bror på jobbet) och satte oss i den lilla parken bakom Kronhusbodarna.
Tårtan var för att jag lovat Nea att hon skulle få en hallontårta innan hon far, så jag hade tänkt göra en och ta med mig i torsdags. Men så blev det inget, och jag hann inte göra någon igår innan jag åkte in till stan. Så istället blev det en Eldoradorulltårta med något som liknade hallonsylt i sig.
Vi satt där en stund och åt och pratade och tog massa kort.
Och det känns så konstigt alltihopa.
Men jag försöker intala mig själv att 8-9 månader kommer gå fort.

Till dess ska jag baka massa tårtor och muffinsar, jag ska till och med köpa en muffinskokbok, för de ser så fina ut, och muffinsarna ser så goda ut. För hon ska definitivt få sig sina hallonmuffins när hon kommer hem!

Nu ska jag packa klart, så jag är redo när min skjuts kommer.

2010-07-07T20:43:00.002+02:00

Maria tycker att jag bloggar för lite. Så hej, här kommer ett inlägg.
Men jag har inte så mycket att skriva om, så det blir inget intressant.
Jag kommer inte tycka om den här hösten, jag kommer sakna så många fina vänner som flyttar härifrån, vare sig det är till Stockholm, Afrika eller Alaska.
Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på det. Eller jo, det är klart jag har, men jag har ändå hållit det på avstånd, nån sorts försvarsmekanism, förnekelse eller något. Men det håller på att dunkas in i mig, jag kommer inte träffa dem på länge. Förutom Linnéa, för jag tänker åka till Stockholm och hälsa på henne så ofta jag har tid och råd. Och den andra Linnéa hade jag tänkt åka och hälsa på i Alaska, men jag tror nog faktiskt inte det blir av. För det första måste jag då ha ett jobb för att kunna tjäna ihop pengar till biljetten. Men om jag väl lyckas få ett jobb och tjäna pengar så måste jag erkänna att jag hellre sparar de pengarna till när jag ska börja läsa i Lund, för det är jag ganska säker på att jag ska göra, och jag vill ta så lite studielån som möjligt.

Usch usch usch. Jag tyckte om att ta studenten, jag tyckte om den dagen. Även om den var sorglig som få. Men nu börjar verkligheten komma ikapp en.

Men imorn ska vi i alla fall ha lite avskedspicknick i Neas ära, hon åker om en vecka.
Helvete. Det är snart.
Tack Mark Zuckerberg för Facebook.

Italien, del 8 - Hemma

2010-06-28T09:41:00.002+02:00

De sista dagarna i Bibione var ganska lika. Underbart väder, strålande sol och i princip helblå himmel. Sol och bad på dagen, spel i en arkad på kvällen, och så lite maffia, faktiskt, innan vi somnade.
Och nu är vi hemma efter två dagars bilfärd. Det var grymt skönt att få sova i sin egen säng, men klart man saknar Italien ändå.
Det är lite blåsigt och molnigt, så brännan får vila en dag till, men sen ska jag jobba som en sonofabitch för att behålla den, för jag vill vara brun för en gångs skull, haha.

Menmen, hemma!

Italien, del 7 - Här kommer solen

2010-06-22T21:45:00.002+02:00

Solen är tillbaka och så gott som hela dagen har spenderats nere på Bibiones fina men turistfyllda sandstrand. Jag tror aldrig jag har varit såhär brun i hela mitt liv (vilket inte säger så mycket eftersom jag är en blek människa).
Imorse gick mamma, jag och pappa en kort sväng ner om marknaden som som sagt är här varje tisdag. Den var faktiskt lite roligare idag, jag hittade en finfin tröja och en klänning som bara kostade fem euro!
Men efter det hämtade vi upp resten av sällskapet (utom Maria som gått i förväg) och gick ner till havet.

Jag tror jag har ångrat mig, jag tycker faktiskt om solen.
Men regn är fortfarande fint.
Bara tre solochbaddagar kvar, på lördag åker vi hem igen.

Italien, del 6 - Trieste

2010-06-21T21:02:00.002+02:00

Grotta Gigante, grottorna utanför Trieste, vilken magnifik syn! Kanske, det vet inte vi, för det var stängt den 25e december, 1a januari och varje måndag förutom juli och augusti. Och idag var näst sista måndagen i juni. Too bad.
Det var molnigt idag också, så vi bestämde oss för att åka till de där grottorna, passa på när det ändå inte var soligt så man kunde bättra på brännan. Men. Fiasko.
Fast vi räddade upp situationen genom att åka in till Trieste istället och gå runt där.
En stor stad det där. Fin, men helt hysteriskt bilfylld. Bilar parkerade överallt, enkelparkerade, dubbelparkerade, många många, väldigt många bilar.
Vi letade efter amfiteatern, gick förbi den utan att veta om det, hittade till en liten medeltidsborg och hittade sedan ner till amfiteatern, som var ganska liten och obetydlig, men fin ändå.

Nu får solen för sjutton kalkoner se till att titta fram så vi kan bli sådär äckligt bruna till dess att vi kommer hem.

Italien, del 5 - Shopping spree

2010-06-19T21:18:00.003+02:00

Förmiddag: Molnigt - poolbad.
Middag: Molnblandad sol - volleybollspelande på stranden.
Eftermiddag: Pizzatajm! (Familjepizza, enorm och enormt god!)
Kväll: Varierande regnighet - Stadspromenad.

Jag har en liten drake. Med gröna vingar. Jag ska bli som hon i Dodgeball, men jag ska ha drakar istället för enhörningar.
Och jag har köpt en bikini också, en billig men fin en.
Men draken i alla fall, den köptes i la Fata & il Drago, jag älskar de affärerna, jag skulle kunna vara därinne hela dagen och titta på alla små féer och drakar och troll. Och där fanns kopior av massa trollstavar från Harry Potter och ett hörn med kopior av massa saker från Sagan om Ringen.Typ svärd och ringar och andra fräna saker. Men själva affärerna är så underbart mysiga! Ute på gatan hörs ljud från alla människor som går omkring eller står i affärer, och bilar och cyklar och turisttåg och andra saker. Men så fort man tar ett steg innanför dörren på lF&iD är det som om man kommer in i en annan värld. De spelar lugn lite saganomringenliknande musik, fast mer hoppig och älvig liksom, och de är inredda som en liten sagoskog full av statyetterna av sagoväsendena.

Nu är mörkarna här också! Fast inte här, utan i sin egen lägenhet, fast de kommer nog över snart så vi kan spöa dem på gin rummy.

Italien, del 4 - Venedig

2010-06-18T20:27:00.002+02:00

Enligt det allsmäktiga Internet skulle det igår vara soligt i Bibione på förmiddagen och regnigt på eftermiddagen, och tvärt om i Venedig.
Vi gick ner på stranden direkt efter frukost. Det var inte soligt hela tiden, lite mer varierande molnighet som det väl heter, men vi fick mycket färg allihopa, och badade och spelade beachvolleyboll.
Efter lunch när det började molna på lite mer igen tog vi bilen till Venedig.
Det är en väldigt fin stad. Min kamera och jag trivdes bra. Suckarnas bro var dock lite av en besvikelse, den var helt helt omgiven av enorma reklamplanscher, som jag hoppas var tillfälliga, annars vore det rent sorgligt.

Idag var lite av en pool-, bok- och kortspelardag, även om det var strålande sol. Jag passade på att vila brännan lite, jag vill inte bli kräfta. Men om det är sol imorn igen så återgår jag till solandet för fulla muggar, moahaha.

Italien, del tre - Åska och spaghetti

2010-06-16T23:48:00.002+02:00

Var det nu regnigt idag? Ja, det var det, på förmiddagen.
Det verkligen vräkte ner i ett par timmar, och det åskade som in i helskotta. Vi satt ute på verandan utanför köket, den som är under tak och spelade gin rummy när det började åska. En gång kom det en blixt rejält nära, jag har aldrig hört en sån hög åskknall och mitt hjärta flög utanför revbenen en kort stund.
Jag ägde förresten på gin rummy, jag fick sammanlagt 115 poäng och de andra från 300 till 700. moahaha.
På eftermiddagen klarnade det upp lite. Eller det slutade i alla fall att regna, så vi gick ner till stranden. Ingen sol direkt, men det var ändå skönt att bada och simma lite.
Solen tittade till och med fram på riktigt på kvällen. Runt åtta gick vi till nånstans på "Pastaparty" som agenturen vi bokade hotellet hos anordnade. Det låg lite utanför centrum, och det kändes lite som en bambaservering, fast utomhus, med väldigt många barnfamiljer, höhö. Jag tror vi egentligen har vuxit ur det här stället lite. Men det är fint ändå.
Vi gick hem genom stan, och på vägen stannade vi på ett nytt café på Corso del Sole, där vi igen satte oss och åt glass/drack kaffe och såg lite på VM. Sen började vi röra oss hemåt, stannade till lite här och där. Jag köpte ett awesomeigt badlakan med en piratdödskalle på. Och så stannade vi i en liten mysig la Fata & il Drago-affär. Den såg ut som ett litet sagoland, med statyetter av féer och drakar i varierande storlekar och prisklasser. Från tio euro till trehundra, ungefär. Men en fruktansvärt mysig liten affär.

Jag måste säga att Bibiones centrum är bra mycket finare på natten än på dagen. På dagen kan man knappt skilja det från resten av staden (med undantag av stranden, kanske), men på natten märks det verkligen, med tanke på alla neonljus och skyltar och affärer.
Affärerna ja, de har väldigt trevliga öppettider. Först på morgonen, sen är det siesta mitt på dagen, och sen har de öppet ända till elva på kvällen! Helt perfekt!

Imorn blir det Venedig, om det är hyfsat väder!

Italien, del två - Marknad

2010-06-15T17:51:00.003+02:00

Idag är det tisdag. Det innebär marknad i Bibione!
Hittills har det varit strålande sol och en nästan kvävande värme (runt klockan arton är det trettio grader celsius på stranden), men imorse var himlen täckt av moln. Vilket ju faktiskt är väldigt bra marknadsväder, vem orkar gå runt bland massa marknadsstånd i sån jobbig värme? Så det var trevligt. Trevligare än själva marknaden.
Jag älskar marknader, men den här var faktiskt ganska tråkig. Likadana kläder och väskor överallt, och få stånd med andra saker. Lite kläder hittade jag ändå, en skjorta och lite andra "småkläder", if you catch my drift.
Molnigheten övergick i ett lätt duggregn på vägen hem, men efter lunch var det uppehåll, så vi vågade oss på att gå ner till stranden för att spela lite beachvolley och kanske bada.
Det blev bara beachvolley, pappa jag och Sara mot mamma Sebbe och Rebecka. 1-3 i set. Vi blev pwnade med andra ord.
Det regnade med varierande styrka hela tiden, och när vi kommit hem gick mamma jag och tvillingarna till poolen för att bada/simma några längder i regnet. Det var ganska skönt.

Igår efter maten gick vi ner till en glasseria/café, eller vad det nu var och åt glass/drack kaffe och såg på fotbolls-VM, Italien mot Paraguay eller vad det nu var, jag Sara och Rebecka gick efter en halvlek, vi är inte så roade av sport-TV. Vi gick hem istället och slog på Enchanted.
I alla fall, det jag tänkte komma med var att vi ikväll troligtvis stannar inne allihopa, det regnar fortfarande. Men det är ganska skönt.
Fast imorn ska det tydligen regna 5cm/h. Stört mycket.
Hoppas det blir finare igen senare i veckan så vi kommer iväg till Venedig eller till grottorna vid Trieste.
Mmm, det doftar mat från köket!

What happens in Italy

2010-06-14T19:07:00.003+02:00

Efter studentmottagning i Lund på torsdagskvällen började vår färd ner till Italien på fredagsmorgon, och efter övernattning i München kom vi fram till Bibione lördagkväll.
Det är sjukt varmt! Men man börjar vänja sig lite.
Inte för att det är så svårt att vänja sig vid det här, haha. Det är helt underbart! Varmt och sol och fint (om än något grumligt pga vind och vågor) vatten.
Vi är inte i olivträdsochåsneitalien utan i ett ganska parodiskt turistitalien, men det är helt lugnt alltså, synd att klaga liksom. Det är rätt pöörd-eey ändå.
Det är alltså inga gamla fina byggnader, utan mest hotell och lägenhetskomplex. Men mest italienska turister, faktiskt.
Me like anyway,
och glassen, mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm, una pallina cocco!!

Pappa har lyckats hitta en fin liten dongel som ger oss 5h Internet/dag, så det blir nog lite uppdateringar här och där, förhoppningsvis.
Nu ska vi äta lasagne!
Pöss.

Nitton

2010-06-05T00:45:00.003+02:00

19årsdagen är en sån värdelös födelsedag, generellt sett, det är en sån mellanålder.
Trots detta hade jag en fantastisk dag idag. (4 juni, ej 5e, jag är en timme sen med att skriva..)

Imorse halv sju kom min familj upp och sjöng för mig, och jag fick lite presenter trots att jag uttryckligen sagt att jag inte ville ha några efter studentpresenter och balklänning och allt. Men jag klagar inte, höhö.
Sen gick jag och somnade igen men väcktes av tre fina vänner (Nea, Bea och Mix) som plingade på dörren bärandes på kakor och cupcakes. Så vi blandade saft och gick ut och satte oss och åt socker och pratade. Sen sprang Nea iväg för att hinna på lite studenter, och vi andra tre drog till torget en liten sväng där jag hittade en klänning på Indiska.
Sen skiljdes vi åt, och jag och min familj åkte på Johannas studentmottagning där det fanns mycket god mat och mycket trevligt folk.
Jag hade dock en present som väntade på mig hemma, men alla vet ju hur svårt det är att få loss föräldrar från alla sorters sociala evenemang.
Jag: Mamma, jag tänkte vara hos Linnéa om 40 minuter.
Mamma: Jaja, men vi åker snart. (Fortsätter prata.)
...
Jag: Mamma, nu är det 20 minuter kvaar, klockan är tjugo i nio.
Mamma: Okej, vi åker nu. (Fortsätter prata.)
...
Jag: Okej, mamma, det är upp till dig om Linnéa och jag ska åka motorcykel i ljus eller mörker.
Mamma: (Reser sig upp), Nu åker vi!
Till slut kom jag i alla fall hem till Linnéa och fick på mig ett väldigt stort motorcykelställ och en hjälm och så bar det iväg på hennes bebis, som är en mycket vacker Honda.
Och det var så kick ass så det är inte klokt! En sån adrenalinkick!
Vi åkte i kanske en timme, både i samhällen, på lite landsväg med roliga kurvor och på motorväg. Och det var så fint med en underbar solnedgång precis bredvid oss på himlen. Speciellt när vi körde förbi en stor sjö som blev rosa av solnedgången.
Men det var ju så fantastiskt roligt! Fast jag är trött i hela kroppen, ovan som jag är så klängde jag mig fast vid Linnéa för glatta livet, och jag är helt slut i både armar och ben.

Så som sagt, trots att denna dag inledde den meningslösa åldern 19 år så var det en superbra dag!
Tack!

11 juni, baby!

2010-05-30T20:23:00.004+02:00

Supernatural börjar sändas i svensk TV igen fredag den 11 juni, två avsnitt! Moahahahahha, jag är lite glad. Det var banne mig på tiden!
Undrar om detta innebär att det blir två avsnitt varje fredag eller om det bara är den fredagen. I vilket fall så är det underbart att Kanal5 äntligen tagit sitt förnuft till fånga och börjar sända denna underbara serie igen!

(För den som undrar så är jag fortfarande lika besatt av Supernatural. Och Kanal5 var elaka och tog ett juluppehåll någon gång i december och börjar sända igen, WIIIIHHHOOOOOOU!! Och om nån undrar så är det avsnitt 6 säsong 5 som kommer ut först. I Believe the Children Are Our Future.)

FÖR VI HAR TAGIT STUDENTEN!

2010-05-30T19:00:00.007+02:00

Det är helt sjukt att det redan gått över en halv vecka sedan jag tog studenten. Det var en av de roligaste dagarna i mitt liv, men samtidigt en av de sorgligaste. Och tiden efter har bara gått, jag har ingen riktig koll på vilken dag det är eller vad som kommer efter den.

I alla fall:
I onsdags var det fotografering klockan 8.00, och efter lite om och men fick vi i alla fall med hela klassen på fotot.
Efter det hade vi lite champagnefrukost ute på bryggan, helt underbart trevligt!
Sen var vi inne i klassrummet en liten stund innan vi gick ner för att äta studentlunch. Lite elever och rektor höll tal, lite elever spelade lite, stipendier delades ut, Mats(!) och två lärare till spelade lite och sådär.
Sen var vi inne i klassrummet lite till med Finn och Bosse som fick presenter, höll sina egna tal och delade ut betyg och kramades.
Och sen, mina damer och herrar, sen var det dags.
Utspringet.
Ååååh, vad det var sjukt nervöst och hoppigt innan, och åååh vad det var ännu mer hoppigt uppe på flakscenen där vi stod och hoppade till musik i 4-5 minuter innan vi sprang ut för att leta upp våra familjer.
Sen var det flakåkning. Först stod lastbilen still på kajen i säkert en halvtimme, men vi hoppade och skrek och hade kul ändå, sen åkte vi runt i stan ett par varv längs avenyn och hoppade och skrek ännu mer och hade ännu mer kul.
Efter sisådär två timmar stannade vi vid Poseidon, och de som ville badade.
Sen var det mottagning och det kom många snälla fina människor hit hem och hjälpte oss att äta upp maten mamma och jag lagat, och gav mig många fina presenter.
Lite efter åtta skjutsade mamma mig hem till Nea, och vi mötte upp Emelie och Olivia och tog oss tillsammans till Dennis, där några från klassen förfestade lite (bland annat lekte Fredrik och jag moshpit med en dörr, men förvånansvärt nog fick jag inte ens ett blåmärke på ryggen där den hoppade in i mig), sen drog vi in till stan och Park Lane där det var studentfest.
Och den var askul!

Hela den dagen var så ofattbart awesome och rolig så tiden efter den har känts som ett grått mellanspel där jag bara går och väntar på att något nytt ska hända.
Mamma och jag var på Hannas studentmottagning i fredags där vi bland annat åt mycket god vegansk mat.
Igår hade jag och Linnéa Hayao Miyazaki-maraton (vi såg Min granne Totoro, Ponyo on the Cliff by the Sea, Spirited Away och Howl's Moving Castle) och åt chokladsmet till klockan halv tre på morgonen.
Idag har varit grå. Och det har varit ganska skönt.

Klassresa - PRAG 2010

2010-05-24T01:51:00.001+02:00

Fredag:
Ungefär klockan tre på eftermiddagen lämnade vi Sverige och såg framför oss tjugo timmars bussresa (inklusive ca 4 timmar på färja). Men det var helt okej. För det mesta såg vi på How I Met Your Mother eller lekte vägbingo. Det spelades musik på *hosthost* lite hög volym längst bak, så det blev inte så mycket sova innan färjan. Sammanlagt tror jag att jag sov två timmar. Det är inte bekvämt att sova på en buss. Nej, det är det inte.

Lördag:
Efter X antal felkörningar (död åt GPS:en) kom vi äntligen fram till PRAG och hostelet där vi och den andra klassen vi åkte med skulle bo. Men det visade sig att de tydligen gjort en felbokning, så vår klass fick inte plats. Istället fick vi hoppa på bussen igen och åka till ett nytt hostel (Advantage Hostel Prague, tror jag det hette). Vilket var helt okej. Eller mer än helt okej, faktiskt. Det var riktigt bra. Stället var rätt så fräscht, och det tog oss ungefär fem minuter att gå därifrån till ”Avenyn” (den stora gatan som börjar vid Nationalmuséet och som påminner massor om Avenyn här i stan.)
När vi kom dit stiftade vi lite ytlig bekantskap med ett par små söta fina pojkar som också var från Sverige. De var inte särskilt tysta av sig, om man säger så. Jag tror de hade hoppat sönder tre sängar och sparkat in en dörr innan vi kom dit. Dessutom låg det kalsonger över hela damernas badrum och i ena duschen stod två flaskor med en gul vätska i, som nog de flesta kan gissa sig till vad det var.
I alla fall så använde jag badrummet på våra klasspojkars våning tills de andra försvann dagen efter.
När vi hade fått checkat in ordentligt och lassat in våra väskor gick jag Nea och Olivia ut på stan för att hitta nåt att äta och få lite sightseeing. Vi åt på ett pyttelitet café, och sen gick vi mot Gamla stan.
Vi hade inga problem med att hitta till Gamla stan och torget med den kända klockan, men att hitta därifrån var lite värre.
"Nej men titta, vi gick ju precis förbi en likadan byggnad, har de två sådana här?"
"Men, vänta lite... Det där är ju samma byggnad som vi gått förbi tre gånger nu. Vi kanske ska prova en annan väg den här gången?"
"Öööh... hoppsan, nu var vi tillbaka vid den där byggnaden igen ändå..."
Till slut så gick vi helt enkelt tillbaka samma väg som vi kommit.
Väl hemma på vandrarhemmet strålade vi samman med resten av klassen och irrade sedan runt på stan ännu en gång på jakt efter någonstans att äta. Det slutade med att vi hamnade på en pizzeria där de var snälla nog att flytta runt lite bord så vi alla kunde sitta tillsammans.
Johan och jag delade på en vanlig enkel safe-pizza med ostochskinka, och sen en lite mer vågad, nämligen en med bacon och potatischips(!). Det var väldigt udda. Men faktiskt ganska gott. I början i alla fall.
Efter pizzan hittade hälften av gänget till en väldigt trevlig pub på andra sidan bron medan de andra gick till "femvåningsstället" (nattklubb).
Vi hade väldigt trevligt på puben, ölet var billigt och äckligt (enligt mig, enligt dem som av någon anledning faktiskt gillar öl var det gott), men det gick att dricka ändå eftersom vi lekte ölspel.
Nä vi kom tillbaka till hostelet satte jag, Linnéa och Olivia oss med knappt sju killar i ett av rummen och lekte maffia. Det var väldigt flummigt och roligt.
Vi kom i säng rätt riktigt, runt 3 sådär.

Söndag:
Denna dag, efter frukost, gav vi oss iväg 11 pers för att leta upp Letnaparken. Vi tog vägen via ”Avenyn”, där vi tog lite roliga bilder och gick en sväng om en liten marknad och tittade lite (jag ÄLSKAR marknader utomlands!). Sen gick vi genom Gamla stan och lite till och kom till slut fram till broarna. Efter bron var det trappor, trappor, trappor och sen en backe, och sen var vi uppe på toppen av parken och Metronomen (tydligen en känd sak). Därifrån letade vi oss genom en del av parken och strosade runt en stund tills vi kom fram till att vi nog ville ner i stan igen och äta.
Då var nästa problem att hitta ner igen.
Men det gick, efter lite omvägar ner i en väldigt fin ruin och lite snirkelsnorkelvägar.
Vi hittade lite mer folk nere i stan och satte oss och åt, svimfärdiga av hunger, på KFC på ”Avenyn”. Det var väldigt gott! Som McDonald’s, fast bara friterad kyckling.
Sen var det ju som så att det folket vi hittat i stan faktiskt också ville till parken, så vi stannade till på en Supermarket och köpte lite vin och tvättdukar (aka filtar) och kex och knallade tillbaka till parken där vi satte oss och lekte maffia igen. Det är en väldigt rolig lek.
Vi åt middag på lite spridda ställen sen. Ungefär hälften av klassen, inklusive mig, Linnéa och Olivia (som för övrigt var tre av de sex tjejer från klassen som följde med till Prag) gick till en pub och satte oss där och åt. Lax, mums!
Sen försvann en del tillbaka till hostelet med en pojke som var lite för glad så att säga (jag nämner inga namn så har jag inga namn nämnda) och en del tror jag försvann till en ny nattklubb. Vi andra som blev kvar och några andra som kom till oss (det snurrar lite, jag vet) lämnade puben vi satt på, då den skulle stänga, och hittade en annan trevlig sak vid namn THE PUB. De hade något så spännande som kranar vid borden där man kunde fylla på sina glas själv.
Här satt vi en stund, och gick sen tillbaka och hade lite fest på vårt hostel. Några (som sagt, inga namn nämns så har inga namn blivit nämnda) hade hittat vin på paket (som mjölk, fast med vin istället för mjölk) för ungefär 7 svenska kronor per paket! Det var… inget gott vin. Fast det gick att få ner. Hittills hade jag varit spik nykter hela resan, men denna kväll blev jag lite småglad. Inget farligt, men faktiskt så nära full jag någonsin varit, eftersom jag aldrig riktigt fattat poängen med att dricka så man blir full.
I natt lade vi oss vid 5tiden, ungefär.

Måndag:
Efter frukost denna dag samlades vi lite folk i receptionen, eller snarare i datorrummet bredvid receptionen då det fanns soffor där, och promenerade iväg till Gula Marknaden, på andra sidan Vltavafloden (Moldau). Ett par som inte hunnit äta frukost gled iväg från gruppen och in på en pizzeria, och det blev vi tre tjejer och 6-7 killar som gav oss på uppgiften att hitta snabbaste vägen till marknaden.
Det tar ju sin lilla tid att gå, och vi gick en helt annan väg än vanligt. Över en bro som egentligen var en stor väg och med bara en liten pluttrottoar, och genom en tunnel där det låg madrasser och kuddar och där det nog sov hemlösa.
Så vi fick se även de lite mindre charmiga delarna av den tjeckiska huvudstaden.
Till slut hittade vi i alla fall fram till marknaden, som var en stor grej innanför tegelväggar och allt. När man bara tittade in så såg man vanliga stånd med väskor, kläder osv. Men när man väl kom innanför väggarna och tittade närmare så såg man att många bord var översållade med knogjärn, batonger, tasers, KNIVAR i alla möjliga storlekar och former, pepparsprej, kastknivar med mera med mera.
Och alla dessa människor som kommer fram till en så fort man sneglar på något i deras stånd och ska pruta och sälja sina saker. Det hör till visst, men det är lite jobbigt att man inte ska kunna gå och titta som man vill.
I alla fall så behövde man inte pruta så mycket, det klarade de av bra själva.
Jag köpte en väska, nerprutad från 700 kurona till 250 kurona, helt okej, ca 110 svenska kronor.
Sen så hittade vi även dem vi tappat bort på pizzerian och tillsammans gick vi alla tillbaka till vår kära park och lekte ännu mer maffia och hade picknick och allmänt trevligt.
Jag tror det var på vägen tillbaka som Linnéa fick mig att berätta en saga som vart helt improviserad men som jag blev så nöjd med plotten att jag tänker göra en bok av den och ge Linnéa 30 procent av pengarna om jag får Nobelpris i litteratur på grund av den.
På kvällen, vår sista kväll i Prag, åt vi hela klassen på en pub ganska nära hostelet. Jag åt Spenatspaghetti. Lite som lasagne, nästan, med mycket mycket grädde. Men det var sjukt gott!
Det fanns en till THE PUB mellan puben och hostelet, så den tänkte vi gå till. Men först skulle vi tydligen ner till nån klubb och få en stämpel. Den klubben var stängd, men det var dock inte den brevid, Hot Peppers – your gate to hell (eller nåt liknande), så dit ner försvann några killar, som bara skulle kolla in läget bara för att kunna säga att de varit inne på en strippklubb i Prag. Nå, jag kan i alla fall säga att jag med flera stod och hängde utanför en strippklubb i Prag i säkert en kvart innan vi tröttnade och drog till THE PUBen vi sett förut. Där satt vi till kanske ett eller något, lekte ölspel och drog åt oss lite klasskompisar från olika håll och kanter och sen blev det fest på hostelet inatt igen. Den här gången var vi igång hela natten, faktiskt. Jag tror jag fick sovet ett par timmar mellan åtta och halv tio kanske. (Vi kommer till det snart.)
Om jag varit lite glad natten innan denna, så kan vi väl säga som så att jag var väldigt glad denna natt.
Jag ska inte gå in på mer detaljer än så.
En sak förtjänar dock att nämnas, bara för att:
Till en början var jag lite småberusad bara, och tänkte mig inte att det skulle gå så mycket längre än så, utan kände tvärtemot att, oj, jag håller på att nyktra till, vad skönt, jag ska nog inte dricka mer nu.
Men så kom en pojk med ett glas av sitt jäkla paketvin och räckte fram till mig. Jag tänkte ställa ner det och inte dricka, men så sa han nånting och tittade på mig med en sån sjukt utmanande min, så jag kunde inte bara med att ställa det ifrån mig, utan jag svepte hela glaset. Och det var så värt det bara för att se hans chockade min, för det var SÅ bara inte jag.
Det var definitivt på grund av det där glaset som jag mådde som jag mådde den natten och nästa morgon. (Förresten så ska jag återgå till att vara helnykterist.)
Och jag måste säga att vi må ha klagat på den där killarna som var där den där första natten, men vi kan inte ha varit tystare direkt. Jag blev faktiskt väldigt förvånad över att ingen klagade på oss på morgonen. Inte nog med att vi satt mitt i korridoren och pratade väldigt högt, vi hade dessutom musik på rätt hög volym. Men det var trevligt.

Tisdag:
Men om jag var glad på natten, så var jag och många med mig inte alls särskilt glada nästa dag. Sista utcheckning var klockan 10 på morgonen. Jag hade ställt alarm på kvart i nio för att vi skulle få gott om tid på oss att packa ihop alla våra saker och sådär, men jag kan inte ha hört det alarmet, för när jag vaknade och tittade på klockan så var den tjugo i tio.
På något underligt sätt hann vi ändå.
Sen satt vi i receptionen hela den dagen, utom några lyckliga satar som varit kloka nog att inte bli bakis.
Vi tog en sväng om Tjing-Tjongaffären vid lunchdags för att köpa nåt att äta, lite banan och chips, och vid två ungefär mådde i alla fall jag lite bättre, så jag och Linnéa (som tydligen inte mår illa dagen efter, bara tappar aptiten) följde med Hannes och Johan ner på ”Avenyn” för att titta lite i souveniraffärer.
Men vi hann inte titta så mycket, för bussen gick vid tre.
På bussen såg vi klart första säsongen av How I Met Your Mother och sen två filmer som jag knappt minns vilka det var, för jag såg inte så mycket av dem. Jag sov mest. Jag sov riktigt mycket den bussresan, faktiskt, och det var så skönt. Och sen när vi åkte färja mellan typ 3 och 7 så sov jag och många med mig det mesta på den också.
Generellt var resan hem REJÄLT mycket tystare än resan ner till Prag. De flesta försökte nog sova så mycket som möjligt.

Onsdag:
Vi kom tillbaka till skolan vid 11.30, nångång.

Det var en helt underbar resa! Och jag kommer sakna min klass så väldigt mycket när skolan tar slut.

Söndag (fast måndag nu, egentligen)

2010-05-24T01:12:00.003+02:00

Idag har jag klippt mig.
Kort.
Och bakat minipajer till på onsdag.
Många.
I fredags stod jag och vek piroger från nio till halv tolv på kvällen.
Och imorn ska jag baka ännu mer minipajer.
Och fyra chokladkakor.
Jag tycker om att laga mat.
Jag ska skriva en bok och bli rik och sedan öppna ett café.

Praginlägget kommer definitivt vara totalt oläsligt.
Men det kommer snart i alla fall.
Sen ska jag sova.
För imorn ska jag baka pajer!
Love me some pie!

The Seasons don't fear The Reaper

2010-05-23T16:38:00.003+02:00

nor do The Sun, The Wind or The Rain.

Mitt hår är kort igen. Ännu kortare den här gången, och jag gillare!

Prag i svartvitt

2010-05-21T20:55:00.001+02:00

Testosteron

2010-05-20T20:13:00.003+02:00

Pappa bygger om trappan upp till vår ytterdörr, och jag tänkte hjälpa till lite. När jag kom ut höll han på att sparka in platta stenar under trappan (som är av trä) för att den ska stå stabilare. Vi försökte ett tag att få stenarna på rätt ställe genom att pappa lyfte trappan lite med ett spett och jag sparkade in dem. Men efter ett tag tog det stopp.
Pappa: Nähä, det här går ju inte. Men funkar det inte med våld…
(går in i hallen med spättet och hämtar istället en stor slägga)
… så brukar det funka bättre med ännu mera våld.

Och ja. Det funkade!

Nu ska jag ut och måla staket.

Ångest

2010-05-20T18:52:00.001+02:00

Jag ska skriva ett långt långt inlägg om Prag sen. Så långt så ingen kommer orka läsa det, men jag tänker ändå skriva för att inte glömma bort denna underbara resa.

Men först måste jag ösa ur mig en liten droppe.
Jag börjar få ångest.
För samtidigt som jag absolut vill ta studenten och äntligen sätta punkt för den delen av mitt liv som spenderats i en skolbänk så vill jag verkligen inte sluta skolan och skiljas från min klass. Det känns så fel att inse det nu, mindre än en vecka innan studenten, men jag tycker verkligen om min fina klass och jag vill inte att alla bara ska skiljas och flyga dit tusen vindar åt olika håll bär oss.

Och jag vet att ingen i min klass läser min blogg, men i alla fall:
TACK för de här tre åren!

Just ja

2010-05-14T13:05:00.004+02:00

Och balen i onsdags var helt underbart trevlig. Jag är glad att folk övertalade mig att gå, även om jag inte hade blivit jätteledsen om jag valt att sitta hemma framför en film istället.
Men det var roligt, och alla var så fina!

Som sagt, nu blir det Prag om ett par timmar, så jag hinner inte skriva så mycket, även om jag varit väldigt lat med att uppdatera det senaste... året, typ.

Allt går så jääääävla fort.

Vi tänkte gå ett par från klassen plus Bea och se på Robin Hood igår, men det fanns inte tillräckligt med platser, så Bea och jag hade lite filmkväll hemma hos mig istället.
Sahara - en väldigt rolig film.
The Departed - OMG OMG OMG vilket underbart galet helt sjukt jäkla bra film!

Nu närmar sig... allt

2010-05-14T13:00:00.003+02:00

Klassresa till Prag och studenten och vuxenlivet och verkligheten allt bara närmar sig med stormsteg och det är lite läskigt och jag har just kommit på att jag inte vill sluta på min skola än och jag vill inte skiljas från min klass än och jag vill inte att allt ska gå så läskigt fort som det gör för när vi väl har skiljts åt kommer vi nog aldrig mer att träffas allihopa och det är så synd för jag vill inte att allt bara ska försvinna sådär även om jag antar att det är så livet är och att det bara är att vänja sig vid det för vi får ju ändå den här resan till Prag om ett par timmar och det känns som om jag har glömt massa saker även om jag för mitt liv inte kan komma på vad så det är nog bara lite paranoja från min sida vilket ju inte är så ovanligt inför en resa och då speciellt när man inte har någon förälder med sig som kan hålla koll på allt som man själv glömt bort eftersom de brukar vara väldigt bra på det.

Le printemps

2010-05-02T22:27:00.004+02:00

Helgen

2010-05-02T21:15:00.004+02:00

Jag har faktiskt haft en väldigt produktiv helg.

I fredags var jag inne i stan och hämtade min balklänning på morgonen. Den är så fiin! Den hänger i mitt rum nu, inplastad och fin och höjer snygghetsgraden på mitt rum flera snäpp.
På eftermiddagen såg jag Linnéas band i Slottsskogen. De spelar typ melankolisk melodisk metal (och Linnéa sjunger operamatalish) och de är verkligen galet bra! Skriver egna låtar och allt (som för övrigt även de är mycket mycket bra).
Sen på kvällen skrev jag klart en engelskauppgift (hemtentaliknande) och hann skicka in den med ungefär två minuters marginal.

Igår (lördag) var det ingen ridning, och jag och Bea hade bestämt oss för att ha lite filmkväll, och eftersom det inte var någon ridning igår hade jag en hel dag utan något att göra, så jag satte mig och skrev engelskbokredovisningen om The Brief History of the Dead. Så den är också klar nu, och jag ska nog försöka få gjort den i veckan så jag blir av med det.

Idag skulle jag skriva historia, opponentuppgift. Det gick vääldigt segt och jag lyckades inte så bra på att börja med den. Men så ringde Linnéa och så gick vi på promenad och jag fotade lite vårblommor och sen så hamnade vi på Linnéas altan, jag med min opponentuppgift och mammas laptop och Linnéa med tre par håliga jeans och ett syskrin.
Jag skulle inte ha fått gjort den historiauppgiften lika fort om jag vart hemma själv med min dator med Internet, det kan jag lugnt säga.
Sen när det blev kallt ute hamnade vi inne i soffan med en högtalare ur vilken Disturbed dånade fram. De är så galet underbart bra så jag blir lite snurrig.
Sen såg vi på Roast på Berns från i måndags. "Henrik Schyffert är så långt inne i garderoben att han är halvvägs till Narnia". Johan Glans is the fucking shit!

Efter maten åkte mamma och jag upp till den stora parkeringen och nu har jag friggin ÖVNINGSKÖRT för första gången i mitt snart 19 år långa liv. Jag är efter, jag vet. Men jag har vart helt livräd för just den här första "lektionen". Men det gick bra. Det gick riktigt bra, faktiskt. Inte alls så svårt eller läskigt som jag trodde, bara roligt, haha.
På tisdag är mamma ledig, så då ska vi köra igen, hurra!
Jag satsar på att ta körkort innan jag är 20.

Multiminimaratons

2010-05-02T13:01:00.004+02:00

Igår hade Bea och jag tänkt ha lite filmkväll, med det blev inte så. Istället hade vi massa minimaraton med olika TV-serier.

3 avsnitt av 21 Jumpstreet (de tre första i första säsongen. Alltså, den här serien är inte särskilt bra. Men den är faktiskt askul, och Johnny Depp är ju het som få (Jensen Ackles inte inräknad, för han är i en klass för sig))

1 avsnitt av Supernatural (Scarecrow, "HOPE YOU APPLE PIE IS FREAKIN' WORTH IT!")

2 avsnitt How I Met Your Mother (Okay Awesome och The Pineapple Incident, jag dör av skratt varje gång jag ser dem. "I'm wetting my pants!")

Och jag kände mig extremt nördig när de i 21 Jumpstreet nån gång säger nåt om en 67 Impala och jag utbrister: "Ammagad, Metallicar!"

Bea: "Shit vilken nörd du är..."

Jensen Ackles

I'm like a firecracker

2010-05-01T10:24:00.003+02:00

Förlåt, men den här mannen är så OTROLIGT het.
Jag fullkomligt ÄLSKAR hans min runt 0:41.

är det någon där?

2010-05-01T09:58:00.002+02:00

Jag läser ganska mycket hemska och mörka böcker, så jag tänkte mig att nej, nu ska jag ta en liten paus från Stephen King och Val McDermid och läsa en glad och trevlig bok. Så hittade jag en oläst Marian Keyes-bok i min bokhylla. är det någon där? Det blir trevligt, tänkte jag, de Marian Keyes-böcker jag läst innan har varit så himla roliga.

Men nej, detta är ingen rolig bok.

Detta är en väldigt svårmodig bok.

Men det är även en väldigt bra bok!

Det är torsdag igen!

2010-04-22T20:35:00.004+02:00

Och jag har så gott som skrivit klart min teori. Idag gäller bioteknik, om jag bara kan sparka mig i häcken och komma igång ordentligt.
Imorn är det biotekniksprov och sen ska jag skriva klart fram till analysen på historian. Men ingen historia förrän jag fått min veckliga dos av nya Supernaturalavsnitt dammit, med allas vår älskade Jensen som är MIN vad än Maria och Emma har fått för sig :3

2010-04-20T16:42:00.001+02:00

Nu vill jag ha fredag.

Shopping spree

2010-04-20T16:23:00.002+02:00

Mamma och jag skulle gå och titta på balklänning till mig idag. Och det gjorde vi. Och vi hittade en lång lila superfin klänning, men för att kunna lägg upp den behövde de veta hur höga skor jag skulle ha, och så var vi tvugna att springa och köpa skor, och på vägen hittade vi även en studenklänning, så nu är alla de delarna avklarade. Nu saknas bara balbiljett, och det ska jag köpa imorgon!

Bring me some pie!

2010-04-18T18:34:00.001+02:00

Sofia --> Maria:
"Omg, visste du att det finns en pie-dag i USA? Den 14 mars, dvs 3/14 dvs 3,14 dvs pie! BRING ME SOME PIIIIIE! :D"

2010-04-16T15:48:00.001+02:00

Jag hatar att följa serier där inte alla avsnitt kommit ut än!
Gimme fredag igen, please, haha.

Jag är lite trött. Nu ska jag skriva historia. Om jag lyckas sparka mig själv i ändan.

2010-04-15T23:43:00.001+02:00

Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag! Det är torsdag!

2010-04-13T17:45:00.000+02:00

Alla barnen flöt förutom Sten för han sjönk.

2010-04-12T20:58:00.002+02:00

Seriöst. Det är inte snällt att sluta ett avsnitt så när det är så långt till torsdag.

2010-04-11T22:34:00.001+02:00

Det blir förresten inga långa inlägg om varken UUF eller Trysil. Jag orkar helt enkelt inte, och jag har för mycket att göra som jag inte gjort men borde. Kanske om en månad eller två, men då har jag nog glömt allt, så bloggen får klara sig utan dem.

Dagens sanning

2010-04-11T22:24:00.002+02:00

Jag är aldrig så aktiv på Facebook som när jag har plugg att göra vilket inkluderar en dator. Wow, you suck.

Och nu måste jag gå ösa ur mig lite, för det senaste Supernaturalavsnittet slutade i en sån cliffhanger så jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen, för jag håller på att spricka av panik. GAAAAH. Ge mig torsdag. NU!

Hemma och bort igen

2010-04-02T08:42:00.002+02:00

Hemma från Stockholm (och det var underbart!) men nu åker vi till Trysil med en gång... Det blir ett långt UUF-inlägg när jag kommer hem istället, och då även ett om Trysil, så ni två kära läsare får mycket att läsa, moahah.

Nu ska jag packa klart och äta frukost och sen bär det av.

2010-03-27T20:19:00.005+01:00

All we are is dust in the wind.

Earth Hour

saltochpeppar

2010-03-27T19:59:00.006+01:00

Got salt?

Ibland skulle jag vilja vara kille. Här har man gått omkring och packat i timmar för en resa på fyra dagar. Packat, packat upp, packat ner igen, packat om, bytt väskor, bytt igen. Hade jag vart man hade jag bara slängt ner mina saker i en väska och så hade det vart klart sen. Men så hade jag inte heller behövt lika mycket. Alla kläder till exempel (man måste ju kunna ha lite att välja på däruppe i bushen), eller smink och smycken (som jag bara ska ha en kväll), eller lite andra småprylar som kvinnor behöver men inte människor av det manliga könet.
Könsbyte nästa?
Nej, kanske inte.

I alla fall så blir det ju Stockholm imorn. Jag är faktiskt riktigt pepp. Och inte så mycket nervös längre. Det ska bli jättekul!

Hade tänkt göra våra två bioteknikrapporter idag, men det blir nog inte så. Gjorde fel på den första, och måste göra om, vilket innebär att jag inte kommer hinna/orka skriva den andra.
Egentligen borde jag göra dem nu istället för att skriva ett blogginlägg som ingen kommer orka läsa.
Så jag tror att jag gör det. Pausar från packandet en liten stund.

One love is a crooked lie
The world lies in the hands of evil
We pray it would last

Lammens tystnad

2010-03-24T15:50:00.004+01:00

(Misquotation, jag vet, det var meningen).

Igår på biologilabben lekte min klass seriemördare. Eller kirurger, om man vill se det på det sättet. Vi skar i alla fall i lamm. Inte hela lamm, men ett par av organen, som satt ihop i en lång rad. Luftstrupen ner till lungorna och hjärtat, levern, njurarna, diafragman.
Vi var i halvklass, och den andra gruppen började med detta medan vi fick försöka oss på att bestämma en fjäderkonstant på fysiklabben (hej Fysik A?)
När vi sen gick in i biologisalen luktade det som... kofta. Faktiskt. Eller kanske mer som i affärer där man köper alternativa kläder, även om det låter sjukt.
Det var ganska äckligt först, när Bosse förklarade hur vi skulle göra och var vi skulle skära, men allteftersom så vande man sig vid lukten, och när det sen var dags att börja leka med skalpellerna och saxarna så var det äckligaste faktiskt att få upp lammen ur plastpåsarna. Okej, att klippa upp strupen var lite småäckligt. Och att blåsa upp lungorna också. Annars var det faktiskt ganska kul, med risk för att låta som en sociopat.
Speciellt när man skulle städa efter sig och tvättade sina blodiga plasthandskar i kranvattnet. Då kände man sig verkligen som en seriemördare som försöker eliminera alla spår efter sig.
Tänk om man skulle bli obducent?

Dock kommer jag behöva nya tumvantar innan vi åker skidor nästa gång. Mina luktar precis sådär. Kofta.

Bittersweet - Apocalyptica

2010-03-24T15:21:00.002+01:00

Den här låten är så galet bra så jag kan inte få in i huvudet hur sjukt underbar den är!

Bittersweet - Apocalyptica
Videon har inget med låten att göra, tror jag. Det är en fanvideo, men originalvideon gick inte att bädda in.

Söndag söndag söndag

2010-03-21T15:34:00.002+01:00

Söndag måste vara veckans segaste dag. Fast jag har haft en finfin helg.

I fredags kväll kom Bea hit med en påse med gottigheter (neverstop, blockchoklad, fryst mango och chips) och vi såg på ett par The Mentalist-avsnitt och Stardust. Det var mycket trevligt.
Och igår efter stallet mötte jag Nea på torget och så handlade vi grejer till ännu en mycket trevligt kväll, även om den inbegrep lite skolarbete (vi började på planschen till UUF nästnästa vecka).
Middagen bestod i alla fall av tagliatelle och pastasås (soltorkade tomater, babyspenat, champinjoner, pinjenötter och matlagningsgrädde).
Sen gick snälla söta Nea med på att se på Faith (SN, såklart) och på kvällen åt vi vaniljkesella+hallochochblåbär och dippade blomkål och såg på Kate & Leopold.

Imorse gjorde vi klart planschen, och jag tror den blev rätt bra.

Nu ska jag skriva klart den lilla historiagrejen. Och börja lite på den stora. Inte mycket, men lite så jag är i alla fall lite förberedd till handledningen imorn.

anmälda!

2010-03-17T18:45:00.002+01:00

Sådär, nu är vi anmälda till UUF-finalen och vårt projektarbete är nerkortat och inskickat. Det känns bra, och det kommer bli kul!
Jag vet inte om jag går runt och säger "det kommer bli jätteroligt" för att jag tycker det eller för att jag reaktionsbildar. Troligtvis en blandning, men mest tycker jag det nog.

"Time travelling was hard enough with heaven on my side, but now that I'm cut off..."
"It's like you're stuck with a DeLorean but no plutonium?"
"I don't understand that reference, but I do know that it is going to be difficult."
(Note, this has been an abridged version.)

Vi är på gång

2010-03-16T19:38:00.002+01:00

Jajamensan, nu är vi på gång. Det blir Stockholm. Det bli stenhårt Stockholm!
Rapporten är nu omskriven, och källor, bilagor och framsida ingår inte i de 2-5 sidor som rapporten är begränsad till.
Skolan har bokat tågbiljetter, och Nea skulle åka och plocka upp dem efter skolan.
Mamma och jag var på torget idag och jag hittade en kofta och strumpbyxor jag ska ha till min klänning på kavajmiddagen.
Broren kanske till och med kommer med upp, fast han får nog inte bo på vårt vandrarhem.

Om jag bara kan sparka mig själv i häcken och skriva klart i alla fall ett av historiaarbetena så vore allt toppen just nu.

Men Stockholm ska bli kul!
Och om någon av mina två läsare skulle befinna sig i vår huvudstad den 29-30 mars är det bara att springa förbi Tekniska muséet och hälsa på oss!

WordPress

2010-03-15T18:42:00.002+01:00

Fialotta har skaffat sig en ny blogg, men det kommer dröja lite innan det kommer inlägg där eftersom jag vill fixa med den, först. Efter studenten. Det känns som ett bra datum att börja på något nytt.
Så efter min student får ni klicka er in på WordPress istället för Blogger. Moahahah.

Regnbågshår

2010-03-13T17:51:00.001+01:00

Jag har fruktansvärt roligt med Photoshop.

Och jag börjar bli pepp på att åka till Stockholm. Faktiskt.

Robin Hood

2010-03-12T23:37:00.002+01:00

Såg precis trailern för den nya Robin Hood-filmen som ju ska komma i sommar. Den verkar inte helt olik Gladiator, om man säger så. Men det är en sjukt bra film, så det gör nog inget.
Ååh, jag vill se den! Ännu en anledning att längta till sommaren.

Här kan ni se trailern, om ni har lust: http://www.imdb.com/video/imdb/vi73860121/

Jag tror...

2010-03-12T22:32:00.002+01:00

Jag tror att vi kommer åka. Nu visar det sig att skolan tydligen står för vår resa också, både betalar och bokar.
Vi har egentligen ingen anledning att inte åka.

Så jag tror att vi tänker åka.
Och det kommer bli superkul och även fast vi inte vinner så kommer det bli jättebra ändå.

Unga Forskare och ungdomsångest

2010-03-12T16:07:00.000+01:00

Okej, nu ska jag börja från början med det här.

I onsdags (10/3-10) ställde Nea och jag ut vårt projekt på Utställningen Unga Forskare, och det gjorde även Bella och Nina.

Vi kom dit nån gång mellan 8.00 - 8.30 på morgonen och började ställa upp allt i våra montrar. Eller montrar och montrar, var sitt litet runt bord och en yta på väggen bakom oss för att sätta upp våra postrar. Men vi snodde ett till bord och delade på, så det gick fint.
I vår monter hade vi den konstruktion vibyggt till projektarbetet, alltså den iv använde till att rena vattnet (för den som inte visste det gick vårt projekt ut på att rena vatten från Göta Älv med hjälp av UV-ljus), en dator med en powerpointpresentation som gick på bildspel hela tiden, planschen vi snickrat ihop i all hast och lite bilder på konstruktionen och agarplattorna där man kunde se resultaten av försöken.
Ungefär klockan 9.00 var det lite inledning i föreläsningssalen där anordnarna och juryn fick presentera sig själva, och sedan stod i våra montrar och berättade om våra projekt för folk som vill lyssna medan juryn gick omkring till klockan 11.30.
Då var det nämligen dags för hälften av utställarna (vår hälft) att presentera våra projekt framme på scenen inför de andra utställarna och juryn. Man hade 2 -3 minuter på sig, och det gick finfint. Var lite smånervös, men det gick bra.
Sedan var det lunch.
Vi åt någon fisk (makrill, kanske) med stor fyrkant av potatismos. Mycket lyxigt och fint.
13.30 började föreläsningarna. Det var två stycken, en om glaciärer och en om jakten på framtidens livsmedel. Väldigt intressanta båda två.
15.00. Stunden vi alla väntat nervöst på. Prisutdelningen. Det var så många som ställt ut sina projekt i år, 46 st (!), så hela 15 grupper gick vidare till finalen i Stockholm 28 mars - 1 april. Nea och jag vann inte, men vidare gick vi!

Så, nu kan man tänka sig att det borde stå HURRA! STOCKHOLM NÄSTA! på våra Facebook-statusar. Men nej. Det är nämligen så att vi båda har varit väldigt tveksamma till om vi ska åka eller inte.
Egentligen vill vi nog båda, men samtidigt har vi bara gått och väntat på att någon ska ge oss en anledning till att tacka nej.

Det är som så att finalen är veckan innan påsklovet, söndag till torsdag. Detta innebär att vi i så fall skulle missa en hel vecka i skolan.
Inte så farligt, tänker väl ni nu, utan istället något man borde vara glad över. En ursäkt att slippa skolan i en hel vecka, en ursäkt som skolan dessutom bidrar till finansiellt (ja, skolan betalar de 1 500 kr/person det kostar att få delta i finalen).
Men just veckorna innan och efter påsk har vi så mycket att göra i skolan.
Två historiainlämningar, varav en är ganska stor (6-8 sidor) och rejält avgörande för vad jag kommer få i slutbetyg och just den veckan den här utställningen är lektionerna i historia till för att få handledning.
En gruppuppgift i fysiologi.
Jag har två engelskaredovisningar.
Nea har matteprov.
Och säkert något mer som jag nog glömt.
Allt detta mellan vecka 12 och 15 (med ett påsklov däremellan där vi båda är bortresta).

Det kanske inte verkar som så himla mycket, men det där historiaarbetet hänger över mig som ett stort svart moln. Och vi skulle dessutom bli tvugna att skriva om vårt projektarbete (utan bilagor är det ungefär 17 sidor och det får troligtvis inte vara längre än 2 - 5 sidor, så det kommer bli en del revideringsarbete, plus att vi behöver göra om vår plansch från scratch.

Hmm... Nu när jag läser det jag skrivit känns det inte längre som riktigt lika mycket. Men jag har fortfarande beslutsångest.
Inte i närheten av vad den var på lunchen idag, dock.
Jag brukar inte bli så stressad. Jag kansker verkar stressad, men på insidan är jag ganska lugn. Mina försvarsmekanismer fungerar på så sätt att när jag stressar upp mig tillräckligt mycket över något blir jag till sist lätt apatisk och orkar inte längre bry mig, och så brukar det ändå gå ganska så bra.
Idag gick jag bara och väntade på att detta skulle hända, men det gjorde det inte. Istället blev jag bara mer och mer stressad och uppjagad och var en hårsmån ifrån att börja hyperventliera och springa in på toaletten för att gråta eller något annat. Stressad, ångestfylld, illamående.
Det är inte likt mig.
Och jag vet inte varför jag blev sån.
Det är ju ingen jättestor grej egenligen.
Eller jo, det är det. Det är en väldigt stor grej och en chans som man kanske inte kommer få igen (även om jag blir jätteirriterad varje gång någon använder just det argumentet till varför vi ska åka, för det ger mig bara ännu mer ångest). Och det är inte heller så att vi bara skickat in projektet och åker dit, vi har ju faktiskt blivit utvalda att få åka. Vi och 14 andra grupper, men ändå.

Så vi vet inte vad vi ska göra. Just nu lutar det nog åt att vi åker.
Vi har faktiskt pratat med lite lärare och fått en del saker uppskjutna. Neas matteprov och den stora historiainlämningen, till exempel. Och som sagt så betalar skolan allt utom tågresan (som jag tänker låta mamma betala eftersom hon absolut tycker att vi ska åka).
Vi får helt enkelt se hur det går med att skriva om rapporten och postern.

Men jag känner mig faktiskt lite lugnare nu.
Vet inte om det var solen som tittade fram ordentligt när jag åkte hem.
Eller om det var för att jag behövde skriva av mig lite.
Eller om jag helt enkelt bara har använt all min energi till att oroa mig.
Det lär vi märka imorn.

Och imorn ska jag försöka skriva det mindre historiaarbetet och kanske läsa igenom projektarbetet och försöka hitta något sätt för oss att korta ner det rejält. Det går nog.

Jag kommer att bli så oerhört lycklig vecka 15.

Det är vår.

2010-03-03T23:35:00.002+01:00

Ja, det är det. Det är vår. Jag bryr mig inte om att hälften av snön ligger kvar, för den andra hälften har smält bort. Och jag bryr mig inte om att det är kallt på morgon och kväll, för mitt på dagen är det så underbart vackert och vårigt.
Idag var det sol. Och varmt. Nea och jag åkte in till stan efter skolan och jag gick omkring utan jacka. Vi var på Myrorna och emmaus. Jag hittade billiga böcker och en billig minikilt, och det gjorde mig ännu gladare.

Jag har vart så glad hela dagen. Efter biologiprovet i alla fall. Inget mer plugg i veckan, vårsol och värme och vårlukt och smältande snö, billiga böcker, minikiltar. Allt bara satt så bra. Och jag är fortfarande glad, men lite för trött för att känna av det.

Har inte fått så mycket sömn i veckan, så jag tänkte gå och lägga mig tidigt idag. Men så fick jag en skrivarkick och vill skriva lite på min demonbok, och så blev jag fast. Det går inte fort för mig att skriva, för jag har lite fokuseringsproblem, så det blir en mening i kvarten ungefär, men jag vet vad jag vill skriva och hur jag vill skriva det, och då vill jag inte gå och lägga mig förrän jag fått ner det på papper. (Eller på Word, egentligen, men sak samma.)

Så nu ska jag skriva lite till. Och sen ska jag sova. Länge. Jag älskar sovmorgnar.

Completely - Art of Dying

2010-02-20T22:37:00.001+01:00

Completely - Art of Dying
Riktigt bra band, faktiskt, måste jag säga.

Nice surprise

2010-02-20T22:31:00.001+01:00

Jag älskar att läsa saker man skrivit och upptäcka att det här var ju fanimig ganska så bra.

Teleobjektiv

2010-02-17T15:47:00.015+01:00

"Skata sitter i träd."

"Sandskylt."

"Dude, I'm eating."

"Koöga."

"Whut, är det mig du fotar?"

"You can't see me. You can't see me."

"Dude, I'm eating!"

"Vass."

"Också vasst."

444

2010-02-17T15:43:00.004+01:00

Inlägg 444, woaaaah!
*Ge 4 kakor till alla som läser*

Jag ska skriva om Stockholm/Väsby sen.
Nu ska jag lägg upp lite bilder från idag. Jag lyckades släpa mig ut med min kamera och mitt teleobjektiv och hittade massa snö, iskyla, fåglar, kossor och en extremt fåfäng ekorre.

Men det var en fin promenad i alla fall.

Jag vill ändra i min blogg. Men det känns inte som någon större idé eftersom jag tänker skaffa mig en ny. Usch vad dilemmatiskt. *PLING* dagens i-landsproblem.

G. I. Joe

2010-02-07T01:12:00.003+01:00

Efter Melodifestivalen ikväll (igårkväll?) körde vi igång G. I. Joe.
Alltså, woaah-
Jag har aldrig i mitt liv sett en film med så högt tempo. Det var nästan som att se en enda (väldigt lång) trailer. Explosionerna var snygga, speciellt i bluray, och Parisdelen också, men många andra specialeffekter var inte alls särskilt speciella.
Lite lägre tempo i alla fall ibland, lite mer känsla, lite mer dialog och lite innehåll så hade denna filmen kunnat vara riktigt bra. Som den var nu så var den helt okej, men det finns rejält mycket bättre action/scififilmer.

Åh, och Pain of Salvation är nog de ända som är värda att omnämnas från denna Melodifestivalsdeltävling. Plus A Little Less Conversation-spexet, som faktiskt var halvt asfräckt.

Ändrare planer

2010-02-06T15:51:00.002+01:00

Jag bestämde mig precis för att det är för mörkt för att fota, orkar inte släpa med mig stativet. Kanske senare ikväll när det är mörkt på riktigt.
I alla fall så hoppar jag direkt till projektarbetet och sen skrivandet.

Och jag hoppas att ni (höhö) som läser min blogg inser att jag nu återigen går in för bloggandet helhjärtat och skriver upp minsta detalj om mina dagsplaner.

Jag vill skriva.
Någonting.
Läskigt.

Dålig dag-dag

2010-02-06T15:26:00.003+01:00

Jag har en lite dålig dag idag. Jag vet inte ens varför, är bara på dåligt humör.
Funderar på om jag skulle ta och gå ut och fot a lite ändå. Eller om jag skulle stanna inne och skriva lite. Skriva brukar funka bra som dålighumörterapi för mig.
Jag tror jag ska ut och fota lite innan ljuset försvinner.
Och sen ska jag läsa igenom mitt och Neas projektarbete (som förresten är så jävla awesome så det är inte klokt) och till sist ska jag skriva på min Devourripoff.

Och ikväll blir det Melodifestival. Vet inte om man ska vara glad över det, men vi ska i alla fall ha mys med kaka, glass och fruktsallad.

Nu ska jag mörda lite bäbisträd och skriva ut vårt 17 sidor långa projektarbete, phew!

Kort

2010-02-04T21:13:00.002+01:00

Jag börjar faktiskt sakna min blogg lite. Kan det vara ett tecken på något? Fast jag ska ta och skaffa mig en ny, för jag är som sagt trött på den här. Och då ska jag försöka ragga lite läsare också, för vad jag än säger om att "Neeeeeejee, jag bloggar bara för min eeegen skull, jag struntar i om jag får kommentarer eller inte" så är det mycket roligare att blogga (eller vad som helst annat nästan) om man får kommentarer.

Och nu ska jag sluta vara självupptagen.
Snart. Först måste jag bara tala om att jag har klippt mig och att jag tycker om min nya frisyr. Den är kort. Ganska iaf.

Vinterhöstrusksglädje

2010-01-30T20:54:00.000+01:00

Skrevs av mig den 27 januari.

"Det är snö, och snön har legat ett bra tag, nästan så att till och med jag börjat bli trött på den, och det trodde jag inte att jag kunde bli.

Idag skulle det ha blivit snöstorm igen, men det har inte blivit så mycket av den. Det är mest snöblandat regn
(On nights when rain falls,
mingling with the blowing wind,
on nights when snow falls,
mingling with the pouring rain,
I have no choice
but to endue the cold
- Yamanoue No Okura)
och det är grått och blött, inte så värst låg temperatur, men snöregnet gör det ändå kallt.
Jag tycker om regn, jag har alltid tyckt om regn, och jag tycker nästan alltid om regn. Även om det regnat hela sommarn så blir jag inte sådär bitter som en del blir och svär över den svenska sommarn. Jag tycker helt enkelt om det.

När jag var på väg hem från skolan gick jag framför ett par stackars ungdomar som klagade på vädret:
'Ååååh, vilket tråkigt Göteborgsväder!'
'Det här är verkligen det värsta väder som finns!'
Och då blev jag så glad. Inte för att de inte tyckte om vädret, utan för att jag gjorde det. Och inte bara för att det regnade, vilket jag tycker om, utan mest för att jag tycker om att det regnar. Det låter kanske lite obegripligt, men jag blev helt plötsligt så oerhört glad över att jag tycker om regn.
Det var fint.

Sen åkte jag och köpte en kycklingsallad och åkte hem med en 50buss som för en gångs skull inte var full."

En bra helg såhär i vintermörkret

2010-01-25T22:05:00.003+01:00

I lördags morse var vi i stallet, som vanligt. Min grupp hoppade, och jag red på en väldigt pigg och glad häst, så det gick ganska så bra.
På kvällen tog Bea och jag vagnen in till stan och gick på en musikal som Linnéas klass och parallellklass satte upp. Linnéa sjöng dock inte, utan stod för smink.
Trots detta, och trots att vi fick sitta på golvet då biljetterna tog slut, var den väldigt bra. Exteterna på Hvitfeldska är otroligt duktiga! Spelman på taket, var det.

Hela familjen fick en upplevelsejuklapp av Sebbe i julas. Till lunch gjorde han tortellini med ostsås, och sen åkte vi alla och klättrade. Det var läskigt. Och gjorde ont i händerna. Men det var roligt!
Man kommer tre fjärdedelar upp, men den där sista fjärdedelen är så himla mycket läskigare, så istället hoppar man ner. Sen när man väl står där nere och tittar upp så tänker man att "det var ju faktiskt inte så farligt mycket högre, det klarar jag nästa gång". Men så klättrar man upp igen, och så går det fortfarande inte längre än de där tre första.
Men det var roligt.
Sen var det snabba ryck hem och in i duschen och iväg till Musikens hus för att gå på Emergenza. Linnéas band spelade, och jag hade lovat att filma. Det var lite småjobbigt att hålla uppe kameran i 25 minuter i sträck, speciellt precis efter att vi vart och klättrat, men de var helt galet bra! Jag ska lägga upp filmen på youtube såfort jag fått det att fungera eller fört över från kameran till datorn nere, och sen kommer den hamna i bloggen också! Ljudet blev lite ojämnt, och bilden lite skakig, men ändå.
Tyvärr gick Xhiria inte vidare, och inte heller mina två andra favoritband eller Linnéas andra, och jag hade knappt hört nåt av dem som gick vidare.
Men de var ändå väldigt, väldigt bra!
Vi kom hem vid elva på kvällen, och då var det bara för mig att ställa mig och baka chokladmuffins till Neas födelsedagsfirande idag. De blev bakade med så enormt mycket kärlek så det är ett under att de inte sprack i ugnen. Men goda blev de.

Imorn ska jag försöka få ordning på filmen.

danashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulps

Ojsanhoppsanhejsansa

2010-01-25T21:50:00.002+01:00

Wow, för första gången på länge har någon (en liten Maria) uppmanat mig att skriva i bloggen. Egentligen så har jag ju halvt lagt ner den, för jag är så trött på den och vill skaffa mig en ny men har inte orkat och inte bestämt mig för var och hur och så där, men bara för din skull, Maria, så skriver jag ett litet inlägg.

Först av allt vill jag gratta en världbästig liten Nea på 19-årsdagen! Bea och jag åkte till henne på morgonen och överraskade några andra av hennes vänner i trappuppgången och så blev det lite snöbollskrig med jordgubbstårta och chokladmuffins och en glad och söt och överraskad Nea.

Och nu bara för att jag kom igång att skriva igen så kan jag ju lika gärna ta och skriva om min helg, som för övrigt var en väldigt bra en. Men den får sig ett eget inlägg, blir bättre struktur på så sätt.

Be right baack. Ska bara försöka öppna en film på min dator. Den vill inte. Mupp.

Gott nytt år!

2010-01-01T14:48:00.001+01:00

Fejjangrupper

2009-12-10T19:29:00.003+01:00

Ibland är det lite läskigt hur väl en del grupper på Facebook stämmer in på en. Såna där små saker som man knappt tänker på att man gör och som man inte trodde att nån annan gjorde.
Spökigt.

Jag är sjukt hungrig. Mådde lite illa imorse, så jag åt bara en banan till frukost, och så åt jag sallad till lunch. Pastasallad med kyckling i och för sig, men i alla fall. Mamma föreslog att vi skulle stanna till och köpa pizza på vägen hem. Det lät toppen! Wihou! Dags att slänga på sig lite nya kalorier efter en dag halvfastande och träning!

Gym gym gym

2009-12-10T19:12:00.003+01:00

Hej.

Här sitter jag vid personaldatorn på gymmet på mammas jobb och känner mig allmänt proffsig. Mamma stänger gymmet idag, och jag har tränat och passar på att få skjuts hem från stan. Lite småsegt att åka buss hem med ett styck tung skolväska och ett styck tung träningsväska, dessutom efter att man har tränat och blivit helt slut i kroppen.

Hejdå

"Sexiest man alive"

2009-12-08T20:20:00.003+01:00

Jaopp! <3

http://www.youtube.com/watch?v=R0Fz_egtEgc

Allvarligt talat, jag är sämst på att blogga nuförtiden. Jag vill gärna skylla på att jag inte har tid, men det har jag ju egentligen. Jag har massa tid. Och gör ingenting av den tiden. Jag är dum i huvudet. Vad skönt det känns att kunna konstatera det.
Jensen Ackles ftw, btw.
Efter nyår ska jag bli bättre på att blogga och läsa bloggar igen.
Inte för att nån bryr sig omifall jag bloggar eller inte, men det är ändå trevligt att ha nånstans att skriva av sig på.

Nu ska jag... hitta nåt roligt spn-avsnitt att se om. Och jag är inte pinsam, Maria. Bara lite <3

Shit vad jag känner mig flum nu. Jag kanske borde skriva nåt. Typ veckans utmaning av Kaptenen. Moahahha. Det blir roligt.

Men nu ska jag sluta spamma min totalt försummade blogg med massa flum.

Min katt har förresten legat och kurrat i mitt knä i typ en halvtimme. Det är varmt och mys.

Words are flowing out like endless rain into a papercut.

The Ususal Suspects

2009-11-28T20:07:00.007+01:00

danashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulpsdanashulps

(- Supernatural ftw)

Insomnia ergo somnambulist part två

2009-11-23T00:00:00.003+01:00

Jag somnade väl vid tolv igår skulle jag gissa och vaknade sedan vad som känns som en gång i timmen (och jag tror inte det är en jättestor överdrift) fram till åttatiden - så jag har inte sovit sådär väldigt mycket inatt.

Och nu är klockan tolv igen. Så det borde stå i förrgår istället för igår, men skitsamma.

I alla fall. Klockan är tolv, jag ska vakna halv sex. Om fem och en halv timme. Så varför sover jag inte? Jag känner mig inte ens det minsta trött. Istället sitter jag och ska skriva rent lite religion.

Jag är dum i huvudet.
Eller i alla fall lite korkad. Låt dig inte förledas av mina betyg, egentligen är jag inte det minsta smart och borde egentligen inte... strunt samma.
Jag är för flummig såhärdags på dygnet. Alltså är det dags att ta itu med religionen. Bästa tiden för det.

Good God Y'all!

2009-11-16T20:49:00.002+01:00

It's a secret :D

2009-11-15T11:25:00.002+01:00

Jag har inte skrivit nåt om Paris kom jag just på.
Jag har faktiskt inte skrivit något om något alls på ett bra tag.

Så vad händer i mitt liv just nu?
Jag har blivit besatt av en ny TV-serie. Supernatural. Den är superbra!

Igår var Linnéas familj underbart snäll och bjöd med mig på Operan (Guys and Dolls, som var hur bra som helst!) och middag. Och sen hjälpte Linnéa mig i min skräckfilmsterapi, vilket slutade med att jag kunde se The Grudge och ändå våga gå hem ensam i mörkret. Den var förresten inte läskig, vilket kan ha varit Linnéas förtjänst, haha.

Och just nu sitter jag här och känner mig ofattbart löjlig.

Nej nej nej

2009-11-15T11:16:00.001+01:00

Ååååh vad jag känner mig patetisk.

Supernatural

2009-11-03T22:36:00.001+01:00

Deputy: So, fake US Marshall, fake credit cards. You got anything that's real?
Dean Winchester: My boobs...

Honey, I'm home

2009-10-31T17:58:00.002+01:00

Nu är vi hemma från Paris igen. Det var totalt ägigt och awesome och allmänt jättebra. Ska skriva ett jättelångt inlägg med massa bilder. Men jag är trött och snurrig och lite småfull av pappas presentvin, så det får bli imorn.

Nu vill jag bara bädda ner mig i soffan med mamma och pappa, käka Toblerone och se på Anastasia.

Som sagt...

2009-10-27T23:14:00.001+01:00

Paris here we come :D

Millenium

2009-10-27T11:07:00.002+01:00

Sådär, nu har jag äntligen fått tummen ur och läst Stieg Larsson-trilogin.
Jag tycker den är lätt överskattad.
Böckerna var bra, men de var rätt så tråkiga, faktiskt. Det händer inte så mycket, förutom i slutet där allt händer på en gång.
Men de var bra skrivna, och med ett fint slut.
Och Lisbeth Salander är nog en av mina favoritkaraktärer.

Nu ska jag se filmerna snart.

2009-10-26T18:27:00.002+01:00

Jag resonerar som så att om jag får gjort allt annat idag så får jag lättare att koncentrera mig på Zenbuddhismen imorn.

I've been thinking

2009-10-20T20:06:00.002+02:00

Jag har funderat, och jag har kommit fram till en sak. Jag tror att anledningen till att jag är så lat med att blogga nu för tiden är att jag är så ofattbart trött på min blogg. Den är bara ful och jobbig och tråkig.

Så nu tror jag jag ska göra mig en ny blogg. På blogg.se den här gången, tror jag. Och jag ska använda mig av massa grejs från http://designadinblogg.se/ och förhoppningsvis blir den lite roligare än den här.

För övrigt är 21 Jumpstreet faktiskt ganska bra.

Sladd i Blod

2009-10-19T20:31:00.005+02:00

När jag läste Män Som Hatar Kvinnor var det som så att huvudpersonen råkade läsa en av mina alltime favoritdeckare: The Mermaids Singing. Detta gav mig ett litet ryck, och jag läste genast om denna underbara bok (den var för övrigt minst lika äcklig som jag kom ihåg den).

När den tog slut fick jag akut abstinens och ville läsa mer, så nästa dag åkte jag med mamma till Torget för att leta efter nästa bok, The Wire in the Blood. Den fanns inte, så jag tänkte att jag åker in till stan nån gång i veckan istället och letar på Akademibokhandeln.

Den fanns inte där. Jag frågade i informationen, och där sa de att ingen i deras kedja hade den. Hurra. Jag letade i minst sju bokaffärer den dagen, men inte en enda hade den. Jag sökte till och med i bibliotekets databas, och alla Göteborgs bibliotek verkade bara ha ett enda exemplar, och det på ett bibliotek rätt långt ifrån mig. (Därtill kan tilläggas att de får gå rätt långt innan jag ens överväger att låna en bok istället för att köpa den (om det inte är en urtrist bok som har med skolarbete att göra)).

Denna bok verkade alltså inte finnas någonstans.
Dags att ta fram det tunga artilleriet.
Internet.

Pappa hjälpte mig att beställa boken (jag har inget sånt fiffigt kort som gör att man kan handla över Internet), och sen var det bara att vänta.

Det skulle ta 2-5 vardagar. Det tog 7.

I fredags kom den, och idag tog sen slut. Jag fick lägga band på mig för att kunna vara social över helgen och inte bara sitta gömd på mitt rum med näsan i boken som en annan bokmal.

Jag tror nog jag tyckte den var lika bra som den första. Inte på långa vägar lika äcklig, men ändå bra.
DOCK slutade den med en cliffhanger. Inget fel med det, om det inte vore för att NÄSTA BOK INTE HELLER FINNS I EN ENDA AFFÄR!
Internet, here I come again!

Jag ska i alla fall köpa hela serien så fort jag kommit hem från Paris och inte längre behöver bekymra mig om att behöva spara pengar.

Sans toi

2009-10-10T14:44:00.002+02:00

Idag har jag ridit på världens underbaraste lilla häst! Shit alltså, vad jag blev kär. Det gick verkligen hur bra som helst, och då red jag henne ändå med hackamore. Jag blev lite stolt. (Hackamore är förresten ett bettlöst träns.)
Men jag vart helt slut efteråt, för jag är lite förkyld, och det var så kallt att cykla till stallet att min näsa helt murades igen, så det blev jättejobbigt att andas. När jag hoppat av blev jag helt snurrig och det svartnade lite för ögonen en stund. Jätteläskigt.
Jag har i alla fall haft en toppenförmiddag, nu ska jag gå och förstöra den underbara känslan med lite (eller snarare mycket) fysikplugg.

2009-10-09T19:31:00.001+02:00

Typ, orkar inte. Jag är förkyld.

NOVELL: Måne av Glas

2009-10-03T21:22:00.004+02:00

Värmen avtog långsamt och det sista solljuset letade sig ut ur grottan där hon legat och sovit. Utrymmet var i minsta laget, det var knappt att hon kunde kravla sig in och ut. Huvudet skrapade mot taket, och fick små delar av berget att lossna och studsa mot hennes stenskinn och ner på marken med ett lätt klippetiklapp. För att över huvud taget kunna röra sig framåt var hon tvungen att krypa på alla fyra. En mjukare kropp skulle ha gått sönder på flera ställen, men inte hennes.
...Äntligen ute. Världen låg framför henne, en värld där hon kunde göra vad hon ville, ta vad hon ville. Men det enda hon ville ha just nu var föda, det var över en månad sedan sist, och hon kunde känna hur kroppen började förtvina.
...Hon knäppte fingrarna, vände handflatorna utåt och sträckte armarna framåt och uppåt, kände njutningsfyllt hur det knakade i axlar och armbågar och log förnöjt. Hon rullade på nacken och kände hur även den knakade. Ryggen, höfterna, knäna. Mjukhet inuti det hårda. Hon var redo.
...Men hur redo hon än var kunde hon aldrig stänga ute chocken som den första smärtan gav henne. Den var lika stark varje gång, och hon kunde aldrig någonsin bli tillräckligt beredd. Varje dag under tvåhundrafyrtiosju år var inte tillräckligt ofta för att vänja sig.
...Hon satte sig ner på huk, med händerna hårt pressade mot den skrovliga marken. Pannan tryckt mot knäna, ståendes lätt på tå, djupa lugna andetag. In. Ut. In. Ut.
...Skulderbladen drogs ihop och med ett vrål reste hon sig upp i sin fulla längd med armarna utsträckta så att hon stod som ett kors. Ironiskt egentligen.
...Smärtan var alltid som ny.
...Huden på ryggen sprack upp och ett par enorma kolsvarta vingar slog ut som blomblad slår ut från en knopp. Hon tyckte om den jämförelsen, den fick henne att känna sig som något fint och ömtåligt, det hon egentligen var minst av allt.
...Hon var nere på alla fyra igen, flämtade av ansträngning och försökte stänga ute allt förutom smärtan. Enda sättet att bli av med den var att koncentrera sig på den, att verkligen känna den, för sedan, när hon öppnade sig för omvärlden igen, var den då inte lika påtaglig. När hon kände att den började avta öppnade hon ögonen och studerade sina händer, som alltid. Tvåhundrafyrtiosju år, och händerna var fortfarande lika släta som hos en femtonårig flicka. Som hos den femtonåriga flicka hon varit. Huden var lika len som då, men blekare, så vit att den lyste i mörkret. Och blodådrorna var tydligare, de såg ut att ligga som tunna små rör utanpå huden. Det gick nästan att se hur blodet pumpades genom dem, allt snabbare nu när hon började resa sig upp.
...Hon var redo än en gång.
...Med ett ryck ställde hon sig upp, stod och svajade i några sekunder innan hon handlöst kastade sig ner från berget. Hon njöt av att känna hur den rusande luften våldsamt smekte hennes bara hud. Under de få sekunder hon föll fanns bara hon och natten, inget annat existerade. Marken kom farandes allt snabbare, men hon var inte rädd, inte ens för ett ögonblick.
...Hon lät sig själv falla nästan hela vägen, väntade med att fälla ut vingarna tills hon var en knapp meter från att krascha. Sedan susade hon fram över ödemarken ett par kilometer, tätt, tätt intill marken. Det fanns inga tecken på liv åt något håll. Inga rörelser, inga ljud bortsett från vinandet av vinden i hennes egna öron.
...Ögonlocken gled långsamt ner och täckte hennes ögon, ögon som hade den mest förunderliga färg; såg man dem långt ifrån såg de bara mörka ut, men kom man nära kunde man se hur de glittrade rött. Och kom man ännu närmre, kom hon ännu närmre, så kunde de ge ifrån sig ett så starkt rött sken att det brände hål i vilka vanliga ögon som helst, så att de aldrig någonsin såg något mer igen.
...Hon flög i mörker. Inte bara i nattens mörker, utan i totalt ogenomträngligt mörker. Hon behövde inte se, det fanns inget här ute att krocka med, men även om det hade gjort det så hade hon inte krockat. Hon krockade aldrig. Hon snarare kände än såg skogen framför sig, kände väggen av trädstammar. Ögonlocken flög upp, och likaså gjorde hon. Upp mot himlen, mot rymden, mot månen.
...Månen hängde där uppe, skinande och genomskinlig som ett glasklot fyllt med lysande silverrök. En måne av glas. Den värmde hennes kropp med en värme som egentligen var kyla. Nattens kyla. Nattens kyla värmde henne på ett sätt som dagens värme aldrig kunde svalka henne.
...Hon flög högt, högt upp. Tog sikte på månen och steg flera meter varje sekund, väl medveten om att hon aldrig skulle kunna nå den. När hon var tillräckligt högt upp för att kunna bli tagen för en fågel stannade hon och fortsatte rakt fram.
...Hon hade inget mål. Vad kunde det finnas för mål för en sådan som hon? Vad för mål förutom att existera? Att ta sig genom natten, döva sin hunger och förflytta sig från plats till plats? För henne fanns bara tillfälliga mål. Hon skulle aldrig kunna skapa sig ett liv, ett hem. Förr eller senare skulle någon få syn på henne och lista ut vad hon var. Då skulle det inte dröja länge innan det kom flera, och när det kom flera var de sällan, för att inte säga aldrig, vänligt sinnade.
...Det var inte sig själv hon oroade sig för. Vad hon visste fanns det ingen och inget i denna värld förutom hon själv som kunde åstadkomma minsta skråma på henne. Men hon kunde inte alltid kontrollera sig själv, även efter alla dessa år fanns det någonting inom henne som längtade efter att bli fritt. Någonting som hon inte ville släppa löst.

Denna natt dröjde ovanligt länge innan hon fick syn på något som kunde duga som tillfälligt mål. Efter flera timmars flygande över en så gott som ändlös skog såg hon en glänta inne bland träden. Hon tog sig ner genom luften i en spiral, och när hon kom närmre såg hon en stor sjö i mitten av gläntan. Den var omringad av en mängd hus. Med smalnade ögon sökte hon efter det största huset och såg vad som troligtvis måste vara byns värdshus. Hon kunde höra ljudet av skratt och skrän ända hit upp. Det här skulle bli enkelt.
...Hon landade mjukt som en katt bland träden bakom värdshuset. Vingarna svepte hon som en mantel kring sin nakna kropp och dolde den skinande blekheten. Sedan gick hon ljudlöst runt och ställde sig vid dörren. De svarta vingarna och det svarta spikraka håret försäkrade att hon doldes helt i mörkret.
...Nu behövde hon bara vänta.
...Magen skrek tyst av hunger, hon var darrig efter den långa flygturen, men hon tvingade sig själv att stå så stilla som bara hon kunde.
...Dörren öppnades efter bara några minuter, men det var bara en liten kökspojke som sprang ut för att slänga skräp. Inte tillräckligt bra.
...Hon fortsatte att stå stilla tills den öppnades efter ytterligare ett par minuter. Den här gången var det ett större sällskap. Alldeles för bra.
...Ytterligare minuter gick. Hon hade nu stått blickstilla i en halvtimme, men det var en barnlek. Efter så många års träning var en halvtimme över snabbare än en blinkning. Som längst hade hon stått i två dygn utan att röra sig en millimeter.
...Dörren öppnades igen, och tredje gången gillt!
...Det var en man i tjugofemårsåldern. Han var säkert en halvmeter längre än hon, och han såg frisk och stark ut. Håret var ljust och kortklippt, hon kunde se en antydan till lockar. Han gick någorlunda rakt, men snubblade flera gånger på väg nerför den korta trappan, alltså var tillräckligt berusad för att inte kunna tänka riktigt klart, men tillräckligt ren för att det inte skulle förstöra hennes njutning. Ett perfekt läge.
...Hon skyndade sig fram till honom och knackade honom på axeln. Han ryckte till och snodde runt så fort att han nästan välte henne. Ett tag verkade han inte förstå vad som rört honom, men så vände han blicken neråt och fick syn på hennes ansikte, som hon nu visade upp för honom. Hans ögon vidgades, en reaktion hon var van vid. Hans ljust bruna ögon fastnade i hennes som nu glittrade rött. Hon började tala innan han hunnit hämta sig helt.
...”Sir, vill ni hjälpa mig?” Hennes röst var mjuk som en vårvind. Han bara fortsatte att stirra, hon hade honom fast, det visste hon.
...”Snälla, jag behöver er hjälp.” Hon lät en lät bedjande ton smyga sig in nu. Han vaknade som ur en trans.
...”Självklart, kära du”, fick han ur sig. ”Vad kan jag göra för dig?”
...”Jag kan inte förklara, du måste följa med mig.”
...”Vart då?”
...”Snälla, följ med.” Utan vidare förklaring vände hon om och sprang in i skogen igen, men långsamt så att han skulle hinna med. Han följde efter. Hon kunde höra hans fotsteg, nästan i samma takt som hennes egna. Hon hörde hans allt mer ansträngda andetag, själv andades hon inte.
...En bit in stannade hon och vände sig om. Han stod framför henne bara några sekunder senare, andningen kom i stötar. Han var trött, det var bra.
...Långsamt vecklade hon upp sina vingar, visade sig för honom som det monster hon var. Ett vackert monster, med en fulländad kropp, men likväl ett monster.
...Han stod kvar och stirrade än en gång.
...Hon var för snabb för honom, han hade inte haft en chans ens om han varit nykter. Innan han hunnit så mycket som ge ett ljud ifrån sig kastade hon sig över honom och bet av strupen. Blodet forsade, och hon slickade i sig varenda droppe.
...Just som han ryckte till en sista gång kände hon hur något förändrades. Solen var på väg upp. Det var dags att ge sig av.
...Hon sköt upp i luften och steg och steg tills hon återigen var så nära glasmånen som hon kunde komma. Aldrig hade hon flugit så snabbt som nu. Över skogen, över ödemarken, uppför berget. Hon fick enkelt syn på öppningen till sin gamla grotta. I vanliga fall brukade hon hitta en ny varje natt, men det fanns inte tid till det nu.
...Ännu en gång kröp hon ihop på marken. Vingarna gled långsamt tillbaka in genom öppningarna i huden, som genast slöts och läkte ihop med ett slafsande ljud. En underbar känsla av lättnad smög sig genom hela hennes kropp. Hon snarare gled än kröp in genom öppningen i berget.
...Allt som allt hade det varit en bra natt.

Hey there stranger

2009-10-02T21:11:00.002+02:00

Har inte orkat blogga på länge. Haft fullt upp med det satans historiaarbetet som man går natur för att slippa.
Men det är klart nu.

Och jag och Nea har kommit ännu en bra bit på vårt projektarbete. Vi har nu byggt en prototyp på vår bestrålningskonstruktion och dessutom har vår handledare tipsat oss om att skicka in till Stockholms vattenfestival. Fast nu när jag tittade på Google, verkar det som om den lagts ner. Hm. Jaja.
Projektarbete är kul i alla fall. Har gått och vart orolig för det hela gymnasiet, men det är faktiskt bland det roligaste vi gjort hittills.

Och jag och pappsen kanske ska åka och köpa nytt objektiv på söndag!

Höst

2009-09-27T13:08:00.004+02:00

2009-09-26T18:12:00.001+02:00

Imorn ska jag försöka skriva lite blogg.

Oooops...

2009-09-22T17:27:00.001+02:00

De två senaste inläggen känns väldigt nördiga...
<3

Förtvivlan i tvättstugan?

2009-09-22T17:21:00.001+02:00

Har du någonsin gått ner till tvättstugan och plötsligt känt en oförklarlig känsla av nedstämdhet eller förtvivlan?
Har du trott att detta berott på det tråkiga i att behöva tvätta eller vara omgiven av smutsiga kläder?

Nej, där har du fel.
Jag har svaret.

Det är nämligen för att tvättstugan är full av... DEMENTORER!

Och här har du beviset:

http://i35.tinypic.com/30jo9kx.jpg

Hey Harry Potter

2009-09-20T16:57:00.002+02:00

Jag är pinsamt nördig, men det här är bland det underbaraste jag sett på youtube på länge. Jag har lyssnat på den säkert tio gånger idag, och nu är jag på mycket bättre humör än för ett par inlägg sedan:

Hey Harry Potter
What's it's like to be an orphan
Who was raised under the stairs
But magically you started morphin
Me into
A dork whose read all about you
And Hogwarts too

Hey Harry Potter
It's not fair to use a spell
To make a grown man read a child's book
And purchase all your movies
Don't you know
I camped at Barnes and Noble store
Wearing a robe

Oh it's what you do to me
Even though I'm 33
I'm obsessed now can't you see
Named my child Hermione
Even though it's a he

Hey Harry Potter
Now my life is getting hard
Because my wife left me right
after I tattooed a lightning scar
Right on my head
And told her she looked like Hagrid
When she's naked

Hey Harry Potter
I've got o so many questions
If I ever were to meet you
Like do you have good suggestions
For myself
On how to dress me like an elf
Or could you help

Oh it's what you do to me
Put the sorting hat on me
Give me grotesque bertie beans
I'll devour them with glee

I've got your posters on my door
And sweat shirts that say Gryffindor
Lost all my friends cause they all think I'm gay
I took my wand and grabbed a broom
and snuck into the ladies room
The invisibility cloak didn't work that day
One lady slugged me with her purse
I said I was under the imperius curse
they did not believe me and the police came
And you're to blame

Hey Harry Potter
Now I'm missing you and jonesing
Seven years and now you're done with school
And Mrs. J.K. Rowling says you're threw
But I'll never be threw with you
I'll do whate're you tell me too
Stalk Daniel Radcliffe, yes it's true
Rupert Grint, too

Oh it's what you do to me
You, and Ron and Hermione
I'm pathetic can't you see
But I wouldn't change a thing
I'm down with Harry P.

Min braiga lördag

2009-09-20T13:33:00.005+02:00

Nå, lördagen började kanske inte så bra.
Jag bestämde mig för att cykla till stallet, för att komma igång lite med träningen (man måste ju börja nånstans). Det var jobbigt, men ändå rätt skönt. Vi hade teori idag och pratade om hästens mun och tänder och lite olika betsling och sånt.
So far so good.
Sen skulle jag rida igen i systrarnas grupp då jag missade förra veckan när vi var i Lund, och av alla hästar så fick jag ROMEO.
Det började med att jag fick två bitmärken på ena låret då jag skulle spänna sadelgjorden. Det slutade med att jag gick till PMS-attack mot mamma, helt i onödan. Jag skyller lite på att det var just det, en PMS-attack.
Men tänk er att ni sitter på ett stort cementblock och sparkar på det för att försöka få det att galoppera. Där har ni min morgon i ett nötskal. Och att sen cykla en halvmil hem. Inte jätteroligt.

Desto roligare det vi gjorde sen; jag, mamma, Sara och Rebecka. Nämligen åka till Skopunkten och köpa massa skor!
Jag tycker om Skopunkten. De har billiga skor, och faktiskt en hel del jäkligt snygga skor. Jag köpte två par, och så fick jag Saras nya på köpet. Mamma och Rebecka köpte varsitt par och fick Saras andra par på köpet.
Och hör och häpna: Jag har köpt två par KLACKSKOR! Om jag orkar slänger jag in en bild eller två sen.

Efter detta tänkte jag åka med hem och sen ta bussen till Hisingen för att hinna se Linnéas konsert vid sju. Men nej, klockan fem fick jag ett sms som säger att de istället ska spela tjugo över sex!
Så de andra släppte av mig på torget och jag skyndade mig iväg till Teendream där jag hittade Linnéa och vi sen hittade Janie! Gosh, jag har inte sett den människan på jättelänge! Alldeles för länge!
Sen spelade Linnéa med sitt band, och jävlar vad de var bra! Heelt galet obalanserat! Jag hann som sagt inte hem om och hämta öronproppar, men det var så värt att få tillfällig tinnitus!

Efter detta tog jag bussen hem igen för att snabbt byta om lite och ta en Ibumetin innan hela familjen åkte till Jensens Böfhus.
Jag tycker om den restaurangen.
Åt nachos till förrätt, Jensens Ribs till huvudrätt och banana split till efterätt. Det är inga små portioner de har där inte. Men det var fruktansvärt gott!

Orsaken till detta firande ute på stan var i alla fall att bror min kommit hem från Uppsala i helgen. Fast han åker igen idag.
Han verkar trivas iaf, och jag blir själv rätt sugen på att börja på universitet.

Det var en awesome dag!

Uschochtvi

2009-09-20T13:29:00.002+02:00

(And it's a tribute to Amanda's former webalias! :D)

Idag har jag en oerhört seg och tråkigt och jobbig dag. Jag är trött, har träningsverk, har en del skolarbete att göra och orkar inte med nånting.

Dessutom har jag mensverk. Och det är jobbigt. Ibland vill man nästan vara pojk.
Såå, för att bli på lite bättre humör så tänkte jag skriva lite om min igårdag, för det var en väldigt bra dag.

Dagens ord

2009-09-19T10:51:00.001+02:00

Dagens ord: Minne/Minnet

Har inte tänkt på det förut, men det är faktiskt en himla vackert ord.

Omplantering

2009-09-19T10:45:00.003+02:00

Syster hittade en avbruten ros i rabatten igår.
Hon planterade om den så att den skulle kunna fortsätta växa.

Jag skulle vilja skriva en dikt om det där.

(Skriver en anteckning nånstans därbak i minnet.)

2009-09-18T23:37:00.001+02:00

Jag har inte riktigt orkat blogga eller läsa bloggar eller kommentera på sista tiden. Hoppas ni (en) som läser inte saknar mig för mycket. Om ni gör det så lär ni få fortsätta med det ett tag till tills jag hittar lite motivation.

Idag har jag och Linnéa försökt mörda bakterier med UV-ljus. På måndag får vi se hur det gick.