Det gör våra kompisar, och hos dem bodde vi första natten. De guidade oss runt lite de två första dagarna. Tur det, annars hade vi helt kommit bort i dimman första dagen. Man kunde knappt se varandra, så dimmigt var det. Men så kom man ner till V; 6:an, och där bjöd de på gratis Snickers och korv och kaffe latte och vad det nu var. "Gratis är gott!"
Sen stack vi på afterski på Fjällgården. Där såg vi på Patrik's kombo. De var riktigt roliga! Och duktiga med. Sjöng massa "covers" och drog skämt om publiken. "En stor applåd för Tompa som bara fyller 40 men ser ut som 50!!"
Andra dagen var det också lite blåsigt och snöigt, men vi blev guidade till Sadelliften, och där var det riktigt fint! Där åkte vi i princip hela den förmiddagen.
På eftermiddagen fick vi prova på deras snöskoter. Det vart skoj, mycket lättare än moppe.
Sen på kvällen fick vi vår lägenhet, så vi slapp våldgästa mer.
Tredje dagen (måndag) fick vi åka själva, för de jobbade och hade skola. Där uppe blir det inte lov förrän vecka tio. Då har väl alla turister försvunnit, kan jag tänka mig.
Det här var i alla fall finaste dagen på hela veckan! Heeelt underbart väder! Ingen dimma alls, nästan vindstilla och inte farligt kallt. En perfekt dag för att åka upp till toppen alltså.
Först åkte vi en sväng i backarna precis nedanför toppen. Men så när vi hade tänkt åka hela vägen upp stötte vi på Linnéa, hennes pappa och hennes kompis Emelie. Jag hade nästan börjat bli lite orolig att vi inte skulle hinna åka med dem alls. Men ett åk blev det i alla fall. Riktigt skoj! De var duktiga.
Sen skildes vi, för jag m. familj tänkte åka hela vägen upp till toppen. Man kunde välja mellan att knalla upp hela vägen eller att tolka efter snöskoter. Vi tolkade. Det var jobbigt för armarna.
Utsikten där uppe alltså... Det var så underbart, sjukt vackert! Och så åt vi på Sveriges högst belägna kafé.
Tisdagen var nästan lika fin som måndagen, så vi åkte upp på toppen då med. Fast inte hela vägen, vi höll oss i samma backar som måndagen, innan det att vi träffade Linnéa. Och jag fick äntligen prova på moniskin. Sebbe åker ju inget annat nu för tiden, och han är ju lätt ballast i backen! Man sen i princip ALDRIG en monoski.
I alla fall, så var jag sämst på det. Ramlade hela, hela, hela tiden. Åkte halva backen två gånger, och fick till ungefär fem svängar utan att ramla (vilket jag gjorde ungefär 30 gånger). Monoski är så sjukt svårt! Mina höfter gör fortfarande ont... Man ramlar på dem hela tiden.
På kvällen gick vi och åt på ett Steak House. Jag åt nån japansk rätt, med skivat kött och sötsur sojasås. Det var enormt gott! Och så fick jag läsa mina syskon hur man äter med pinnar, suckers.
På kvällen gick vi och åt på ett Steak House. Jag åt nån japansk rätt, med skivat kött och sötsur sojasås. Det var enormt gott! Och så fick jag läsa mina syskon hur man äter med pinnar, suckers.
Det var väldigt trevlig personal i alla fall. När vi ätit upp kom en av dem för att småprata lite med oss och undrade vad vi åkte. När han fick höra att Sebbe åker monoski, och pappa berättade att det är en "Duret från Chamonix", drog han fram flera människor till vårt bord. Bland andra en man som var nån sorts legend i Åre och som är en av de få som fortfarande åker monoski, och så sa han till honom (om Sebbe): "Du tittar just nu på en man som kör monoski, en Duret från Chamonix! Troligtvis den enda på monoski i hela backen!" Både pappa och Sebbe blev rätt stolta, tror jag. Pappa har tre stycken här hemma, och det är det inte många som har. Han köper alla han ser, för de finns ingenstans att köpa nuförtiden.
På onsdagen var det snöstorm. Det blåste och snöade jättemycket. Pappa fick ta på sig hjälp och skidglasögon när han gick till ICA, som var ungefär tre minuter från vår lägenhet.
Alla i familjen utom pappa bestämde sig för att det var för kasst väder för att åka skidor, så vi gick till Holiday Club och badade på äventyrsbadet medan pappa stack upp i backen.
Det var inte jätteskoj på badet, man var nog mer road av sånt när man var mindre. Men utomhusbassängen var rätt mys, i några sekunder. Och jacuzzin var härlig!
På torsdagen åkte vi hem. Men när vi packat oss ur vår lägenhet och ställt väskorna vid receptionen stack vi ut i backen en stund. Dagens uppdrag var att filma när alla åkte skidor. Det blev lite gnäll och jobbigt, men alla blev filmade till slut tror jag. Nån film kanske dyker upp här, när jag fått dem från pappas mobil.
Och nu är det fredag, och vi är hemma. Åkte sovtåg både till och från Åre. Jag gillar inte sovtåg, men det är rätt mysigt på nåt sätt.
Dessutom har jag nu äntligen fått mina bilder framkallade!
2 kommentarer:
Äntligen!! Jag har väntat på din blogg! haha!
Låter som ni har haft det kul och jag är riktigt impnerad av din broder (och dig också så klart) med tanke på monskki! :D
Haha, och nu kom den! Ska blogga oftare, bara för din skull :)
Det är så äckligt svårt! Helt annorlunda än skidor. :o
Nästa år ska jag lära mig snowboard ^^
Skicka en kommentar