22.1.08

Att blunda

Vet ni hur härligt det är att blunda? Att gå och blunda, och bli ledd av någon annan, någon som man litar på inte kommer att föra in en i en lyktolpe. En som säger till när det kommer en trappa.
Man tänker, som man inte tänker när man tittar. Då blir hjärnan helt bedövad av alla synintryck, så att man inte hinner ägna sig åt sitt inre.
Jag skulle vilja kunna se med stängda ögon.

Har du någonsin känt det som om du inte är du? Som om du bara befinner dig i någons kropp, utan att göra allt som kroppen gör, bara följa med, knappt vara medveten om vad som händer, vad man säger. Det känns liksom overkligt...
Så känns det när man blundar.

***

4 kommentarer:

Anonym sa...

Blunda.. Jo sova är det bästa som finns :D

Hur ofta hittar men någon som inte för in en i en lyktstolpe? :P

P.S. fin teckning du ritat :)

Urban sa...

Naj, inte sova, bara blunda :) Fast sova också.

Linnéa var duktig på att inte leda in i lyktstolpar ;P

Tack!

nea sa...

Haha, jag var ju jätteduktig på att leda, ja! Och du med! :D

Och jag håller med. Det är såå skönt att bara gå och blunda, som att inte vara i kroppen men att benen ändå rör sig. nu ska jag lägga mig. Kram.

Urban sa...

Haha, vi borde göra det oftare, låta en blunda, och de andra leda, det är ju hur skönt som helst ;D