17.2.09

The Wave

Idag på psykologin visade Mats oss filmen The Wave. Den är verklighetsbaserad och handlar om en historielärare som gör ett experiment med en klass för att visa hur lätt det är att manipulera människor. Han skapar en rörelse i klassen som han kallar för "The Wave", och eleverna påverkas väldigt mycket och blir som besatta, börjar skada varandra. När han avslutar sitt experiment (på ett brutalt sätt) blir alla väldigt chockade över vad som hänt med dem själva och alla andra.

Urk. Det var läskigt att se på. Att en person kan göra en sån skillnad om han bara har människor som lyssnar på honom. Eller hon och henne.
Och det får en att tänka. Skulle jag ha gjort likadant som de som bara följde med strömmen? Eller skulle jag ha vågat gå mot strömmen? Det är lätt att sitta bekvämt här och säga att man aldrig skulle ha fallit för grupptrycket. Men man vet ju aldrig.
Efter all den information om förintelsen och Nazisterna man fått från skolan känns det som om man borde känna igen tecknen, men man vet ju aldrig riktigt förrän man dragit på sig de där skorna och satt sig i stolen.
Det värsta av allt är att filmen är baserad på ett verkligt experiment. Och det efter allt det där som hände under andra världskrigen. Vet inte hur långt efter, 30 år kanske? Det visar ju att det lika gärna kan hända igen, på riktigt. Alltså på riktigt på riktigt. Förintelsen skulle kunna hända igen. Eller har människan lärt sig något av historien?
Vem vet?

1 kommentar:

HerrKantarell sa...

"Eller har människan lärt sig något av historien?" - Det första vi fick lära oss av vår historielärare på IB var att människan ALDRIG lär sig av sina misstag, och om vi på nåt vis skulle skriva det på ett prov skulle vi få IG. Hahah.

The wave är väldigt bra, har läst boken också.(Lite av den).Det komiska är att elverna i filmen hade jävligt lätt att säga att nazisterna var dumma i huvudet som inte sa emot Hitler och som bara följde med strömmen, när dem sen, hur uppenbart som helst, gjorde samma sak. Haha.

(Såg The Wave på svenskan i nian)