Del ett 081211

Long time no see.
La ut en liten "följetong" i bloggen i typ januari och frebruari, men tog bort den sen, för jag orkade inte skriva. Men jag tänker börja skriva igen, och därför lägger jag ut den igen. Om nån läser min blogg och orkar läsa dessa små texter och kommentera dem och ge mig inspiration om vad som kan hända i nästa del (de tre första delarna är redan skrivna) så skulle jag bli glad. Blir förresten glad för en kommentar överhuvudtaget även om det bara står "bra"/"dåligt" i den.

Här kommer del ett i alla fall:

Spårvagnen skakar när den svänger till höger in på en smal bakgata. Skakningen är knappt märkbar, men den är nog för att väcka Alex ur det halvsovande tillstånd han befunnit sig i. Det är mörkt ute trots att klockan inte ens är halv fem. Den molntäckta himlen förstärker mörkret ännu mer. Regnet slår mot spårvagnsfönstret med så stor kraft att det är ett under att den inte splittras i tusen bitar. Men han hör det inte genom musiken som dundrar från Koss-hörlurarna. Långa gitarriff varvas med hårda trumsolon och hög, skrikig sång. Tanten på sätet bredvid sänder giftiga blickar åt hans håll, hon är uppenbarligen inte lika förtjust i den sortens musik. Men det bryr han sig inte om. Han drar bara den svarta, alldeles för stora yllemössan längre ner över ansiktet så att hans ögon döljs helt och hållet. Sedan sjunker han ner i samma dvalliknande tillstånd som förut.
...Spårvagnen bromsar in häftigt, vilket får honom att vakna med ett ryck. Han ser ut genom fönstret. Även i mörkret och regnet känner han igen sig här. Han är en hållplats för långt.
Han svär medan han hastigt drar kapuschongen över yllemössan och börjar i rask takt gå mot samma håll som han kom ifrån. Det är inte långt till rätt hållplats, men han är dyngsur när han kommer fram. Han ställer sig och väntar, drar jackans blixtlås ända upp till hakan och stoppar händerna i fickorna. Inte en själ syns till i närheten, och inget annat ljud än brummandet från ett fåtal bilar ett par kvarter bort hörs.
...Då hör han det han både väntar på och fruktar. Steg i mörkret.

To be continued...