Maria tycker att jag bloggar för lite. Så hej, här kommer ett inlägg.
Men jag har inte så mycket att skriva om, så det blir inget intressant.
Jag kommer inte tycka om den här hösten, jag kommer sakna så många fina vänner som flyttar härifrån, vare sig det är till Stockholm, Afrika eller Alaska.
Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på det. Eller jo, det är klart jag har, men jag har ändå hållit det på avstånd, nån sorts försvarsmekanism, förnekelse eller något. Men det håller på att dunkas in i mig, jag kommer inte träffa dem på länge. Förutom Linnéa, för jag tänker åka till Stockholm och hälsa på henne så ofta jag har tid och råd. Och den andra Linnéa hade jag tänkt åka och hälsa på i Alaska, men jag tror nog faktiskt inte det blir av. För det första måste jag då ha ett jobb för att kunna tjäna ihop pengar till biljetten. Men om jag väl lyckas få ett jobb och tjäna pengar så måste jag erkänna att jag hellre sparar de pengarna till när jag ska börja läsa i Lund, för det är jag ganska säker på att jag ska göra, och jag vill ta så lite studielån som möjligt.

Usch usch usch. Jag tyckte om att ta studenten, jag tyckte om den dagen. Även om den var sorglig som få. Men nu börjar verkligheten komma ikapp en.

Men imorn ska vi i alla fall ha lite avskedspicknick i Neas ära, hon åker om en vecka.
Helvete. Det är snart.
Tack Mark Zuckerberg för Facebook.